- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
682

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•682

diernas högsta representant, men på samma gång framträdde allt
starkare motsatsen mellan dess viktiga uppgift och dess förmåga
att fylla denna. Under det att denna uppgifts kraf oupphörligt
växte, höllo de medel, som ställts till universitetets förfogande för
lösningen af densamma, ingalunda jämna steg med den stigande
utvecklingens fordringar. Gustaf II Adolfs oförgätliga, för sin tid
så storartade gåfva kunde icke i längden räcka till, därest man
skulle såsom sig borde söka kålla sig uppe i folkens inbördes täflingskamp,
men ännu hade den uppfattningen icke trädt allmännare fram för
medvetandet, ja knappast vaknat, att landets intresse
ovillkorligen kräfde, att äfven staten måste i universitetets sak se sin och
därför vara färdigt att stödja det med nödiga uppoffringar, som
kunde sätta det i stånd att fullt och värdigt lösa sin viktiga
uppgift. Följden blef, att universitetet, som fortfarande var för sin
existens uteslutande hänvisad till den gustavianska donationen,
alltmera såg sig ur stånd att hålla sig uppe på den höjd det en gång
intagit, än mera att följa med den nyare utvecklingen i rikare
stater, där penningen, denna nervus rerum gerendarum, stod
universiteten i rikligare mått till buds.

Trots detta missförhållande af donationens sjunkande relativa
betydelse och trots alla hinder, som lågo i vårt lands folkfattigdom
ock ekonomiska svaghet, har dock universitetet, som välbekant
är, under det adertonde seklet i visst fall spelat en glänsande roll i
vetenskapens historia. Där finnas nämligen andra faktorer i
mänsklighetens utveckling än de rent materiella, i djupet vida mer
betydande än dessa. De andliga krafterna förblifva de främsta och
afgörande, framför allt på bildningens vädj obana, här är guldet endast
en viktig liäfstång, utan den andliga energi som sätter denna
käf-stång i rörelse mister den sin kraft. På mer än ett af sina käfders
stolta blad har vårt folk inristat denna sanning om de andliga
faktorernas ofantliga betydelse i folkens kraftmätning; på ett dylikt
blad har 1700-talets Upsala universitet äran att ock hafva ristat
sig ett odödligt namn. Naturforskningen och de matematiska
vetenskaperna, representerade af sådana män som Carl von Linné,
Anders Celsius, Samuel Klingenstjerna, Nils Rosén, Torbern
Bergman, skänkte då den svenska vetenskapen ett anseende i världen,
som erinrar om det stora rykte våra vapen fordom förvärfvat. På
detta fält framträder universitetets utveckling och betydelse
starkast i denna tid, på det humanistiska området skönj es den svagare,
ehuru äfven där glänsa namn af ovanlig styrka, jag erinrar blott
om en Johan Ihre, en Karl Aurivillius. Men här gjorde sig de
hinder, som betingades af vår ekonomiska svaghet, än starkare gällande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free