Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
borde härutinnan utverka rättelse; lians åsikt delades af Cronhjelm
och Upsalakonsistoriet,1 men saken kom ej vidare troligen i följd
af Cronhjelms strax efteråt inträffade frånfälle. Det blef
Uppfost-ringskommissionen förbehållet att år 1749 upptaga saken och bringa
den till ett lyckligt slut. Det var på dess initiativ, som det kungliga
brefvet af 4 mars 1750 tillkom, hvilket bestämde, att sådana
brottmål af studenter, som vore att hänföra under den akademiska
disciplinen, skulle afgöras summario processu, och att konsistoriet ägde
att härvid ådöma äfven andra straff än dem som lagen utsatte, samt
att vad skulle ske inom 14 dagar och då icke till Hofrätten utan
till universitetskanslern.2
I ett afseende blef domsrätten inskränkt, i det att K. Maj:ts
bref af 27 juni 1724 rörande en hyrestvist mellan professorerna
Casto-vius och Grönvall föreskref, att mål rörande hyror, uppsägning och
afflyttning skulle höra under rådstufvurätten, ity att Kristinas
bref af 22 dec. 1646 måste anses gälla endast actiones
perso-nales ej rättigheter rörande fast egendom.3 En utvidgning af
domsrätten eller rättare ett återställande af den förra lagliga
ordningen skedde i afseende på rättsförhållandet mellan universitetet
och dess bönder. Karl XI, som med sina reduktionsherrar belt
naturligt kommit till den uppfattningen, att akademihemmanen
voro ursprungliga kronohemman, hade i full konsekvens härmed
stadgat den 19 okt. 1687, att akademien icke ägde till- och afsätta
sina hemmansåbor, utan att tvister dem emellan skulle slitas af
vanlig landsrätt.’1 Sedan med frihetstidens ingång universitetet lyckats
att åter få sina hemmans egenskap af frälse fullt erkänd, fordrade
enkel rättvisa, att universitetet skulle återfå sin rätt att till- och
afsätta sina åbor, hvilka ju voro att betrakta som arrendatorer af
universitetets själfägande frälsejord; häraf följde åter, att tvistemål
mellan bägge borde gå till närmaste högre myndighet d. v. s.
kanslern. Men det gick icke så lätt att få rättigheten erkänd.5 Saken
kom dock slutligen till afgörande 1747, då i en tvist mellan
universitetet och landshöfdingen Ceder bjelke i Västmanland rörande hvem
som skulle äga åborätten till Pasta hemman, målet vädjats under
Hofrätten, och denna i sin ordning gått in till K. Maj:t och vinder-
1 Se kanslerns bref till kons:m 7 april 1737 och dess svar 19 april.
2 Se Afd. 1, s. 260.
3 Jfr Del 2: 2, s. 7, not 3.
1 Karl XI:s bref är tryckt i Bill. 2, n. 100.
G Så t. ex. hade konsistoriet d. 7 juli 1741 genom laga dom skilt
fogden Joh. Humbles änka från hemmanet Gryttjom i Danmarks socken,
men landshöfdingen upphäfde domen d. 5 maj 1743. Konsistoriet
klagade häröfver hos kanslern 20 maj s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
