Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
K. Maj:t upphäft all rang, så föranledde ej klagomålet till någon
åtgärd.1
Den svartsjuka, med hvilken konsistoriet bevakade sin rätt
att icke vara den borgerliga myndigheten underordnad i politimål,
kunde stundom taga sig de mest befängda uttryck. Så till
exempel ville det vid husbehofsbränningens afskaffande icke antaga
magistratens anbud år 1772 att försegla akademistatens
brännvinspannor. Och tre år senare vägrade det godkänna samma
magistrats kungörelse om förbud mot, att svin vandrade på stadens
gator, och dess anstalt för dylika fridstörares ihjälskjutande;
konsistoriet kunde ej »med kallsinnighet åse», heter det, tilltaget att
utfärda dylika förordningar utan samtycke af akademiska
myndigheter.3
Den akademiska bokauktionatorns rätt att försälja all
möjlig egendom tillhörig akademistaten, som staden redan 17-17
be-stridt, utan att dock då rättsfrågan kom till afgörande å högsta ort,
förde 1777 till en våldsam sammanstötning, med hvilken
äfven Stockholmspressen sysselsatte sig. Då löstes stridsfrågan
definitivt genom kungl, brefvet af 10 mars 1778, som tillerkände
universitetet den omstridda rättigheten.3
Ingen punkt i universitetsprivilegierna torde hafva så
förargat staden som rättigheten för det förra att hålla så kallade
försvarskarlar. Dessa voro fria för stadens bördor, och konkurrensen
med dem kunde tänkas vara menlig för stadens egna
handtverkare, man trodde nog också alltid att så var förhållandet;
slutligen misstänkte man alltjämt, att rättigheten missbrukades, i det
att universitetet höll dylika hjon i större antal än det behöfde och
af flera kategorier, än hvartill det var berättigadt. Gång på gång
stötte man här ihop. Yi hafva ofvan sett,4 huru
Upsala-borg-mästaren Nils Stoltz beklagade sig häröfver vid 1734 års riksdag
1 Kons. prot. 11 juni 1768. Under Boudries uppträdande låg
tydligen ej litet af den gamla akademiska högfärden gent emot borgerskapet.
Ett godt exempel på denna har man i den ovilja, hvarmed Östgöta nation
1743 upptog, att några landsmän betjänt borgerskapet vid en mönstring,
i sammanhang hvarmed inspektor upplyste om, att i hans ungdom
(1700-talets första decennium) skrefs alltid i protokollet, då en student blef
borgare: »degeneravit in civem braccatum» (C. Falk: Östgöta nations
hist. s. 72—73).
= Fries, Linné, 2, s. 213. Af en handling bland kons. acta 1777, då
svinfrågan var uppe igen, synes, att akademistaten hade 114 svin; det
var mest underordnade och drängar, som höllo sig med dylika,
änkeprofessorskan Boberg hade doclc 11 och professor Sidrén 7.
3 Se Afd. 1, s. 532—33.
4 Se Afd. 1, s. 63—64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
