Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
af belönad af hans parti. Den 29 juni 1756 beviljade K. Maj:t
honom ständig tjänstfrihet med bibehållande af lönen, och nu fick
Nils Risell fullmakt som akademisekreterare,1 dock på de klena
villkoren, att han skulle nöja sig med prebendehemmanet och de
150 dlr. smt. som voro anslagna till skrifmaterialier; till lycka för
honom afled Klingenberg redan följande år. Risell stannade ej
länge på platsen. Vid 1761 års riksdag skapade ständerna för
honom en professur i svensk statsrätt och utsågo (22 okt.), utan att
bekymra sig om universitetets rätt att föreslå sekreterare, till
Riseils efterträdare akademinotarien magister G. A. Boudrie.3
Denne man, om hvilken man af handlingarna får det intryck, att
han icke varit framstående hvarken hvad den administrativa
skickligheten eller hvad lärdomen angår,3 satt på platsen i tolf år, tills
han efter att Gustaf III uppstigit på tronen lyckades utverka sig en
e. o. professur den 10 mars 1773.4 Som han å denna plats fick
behålla den sekreterarlön på extra stat, som man måst tillskapa åt
honom, eftersom den verkliga sekreterarlönen inräknats i den lön
som måst tillskapas åt Risell, då denne blef professor, skulle förre
notarien Gustaf Flygare, som den 15 juli 1773 nämts till Boudries
efterträdare, fått nöja sig med sin notarielön, om man icke slutligen
lyckats att trots Rudenschölds motstånd utverka hos Gustaf III
år 1777, att en ny extra lön tillskapades för honom. Härigenom
inträffade det orimliga, att universitetet utbetalade samtidigt trenne
sekreterarlöner/’ hvilket fortfor ända tills Boudrie afled 1788 och
Risell 1789. När Flygare den 20 juni 1787 blifvit professor i
juridisk ekonomi efter K. Berch och förslag upprättades efter honom
den 15 sept. s. å., framträdde ånyo den gamla motsättningen
i uppfattningen af kompetensen till sekretariatet, huruvida han
skulle framför allt vara jurist eller ock vikt fästas vid hans
humanistiska bildning. P. F. Aurivillius erinrade om konstitutioner-
1 Rabenius hade bort vara själfskrifven, men Risell stod tydligen
väl hos de maktägande; möjligen har den utländska resa, som den förre
strax efter företog, redan varit planerad och lagt hinder i vägen, men
det förefaller ej sannolikt, att han för en dylik resa skulle afstått frän
den betydande sekreterarplatsen.
1 Se Afd. 1, s. 358.
5 Om Boudries plagiater får jag kanske tillfälle att anföra något
nedan. Om hans slarf som sekreterare vittnar, att han 1771 fick vid
böter sig ålagdt att inom två månader aflämna protokollen för 1768
färdiga (kons. prot. 18 febr. 1771). Samma år måste konsistoriet
förelägga honom att ej försumma att tillställa räntmästaren
protokollsutslag rörande de viktiga beslut, som fattats om utlånta medel.
* Se härom Afd. 1, s. 489 ff.
• Jfr Afd. 1, s. 511 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
