- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
56

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

nas fordran på insikt äfven i eloquentia, och juristen Hemberg
skärpte detta genom att erinra, att med eloquentia måste förstås
eloquentia latina, då man icke visste af någon annan sådan på den
tid konstitutionerna skrefvos; det var ock i hans tanke nödvändigt,
då sekreteraren ju hade att på latin affatta testimonia academica
och bref till utländska akademier. Å andra sidan förklarade
professorn i grekiska Johan Floderus, att sekreteraren måste besitta
insikter i lagfarenheten och därjämte »ett städadt och med den vid
domstolarne antagna stil enligt skrifsätt, hvartill egentligen så
kallad akademisk lärdom vore mindre erforderlig och sällan
nödvändig»; med eloquentiæ peritia kunde i hans tanke ej annat förstås
än skickligheten att väl fatta i pennan konsistoriets
öfverläggningar och beslut.1 Botanisten Thunberg höll som Fick i världen
på, att kungliga brefvet den 10 mars 1749 gjorde hofrättsexamen
eller disputation i lagfarenhet till villkor för platsen, hvarför han
underkände såväl juris adjunkten A. Lundström som e. o. juris
adjunkten J. D. Drissel, hvilka icke företett bevis härom. Anders
Lundström fick emellertid genom ärkebiskop Troils utslagsröst första
rummet och nämdes den 23 juli 1788. Han stannade blott fyra år
på platsen, ty den 14 sept. 1792 blef han juris professor efter
Hemberg, hvarpå akademinotarien Karl Bergström blef
sekreterare den 29 dec. 1792. Samma oskickliga löneförryckning som
förut ägt rum fortfor äfven efter 1777, Flygare, som icke kunde
åtkomma sin professorslön så länge K. Berch lefde, satt med
sekre-terarlönen in på året 1792, och hans efterträdare A. Lundström
fick därför nöja sig med sin förra juris adjunktslön.

Omöjligheten för sekreteraren att ensam sköta sina talrika
värf hade redan i förra tidehvarfvet fört till, att man gifvit honom
en amanuens till biträde,2 hvartill kom ännu en i detta sekel. Man
insåg dock småningom, att detta provisorium måste definitivt
regleras, de olägenheter, som sammanhängde med den hittillsvarande
anordningen, voro allt för många och betänkliga. Man kände
framför allt nödvändigheten af att kunna ständigt påräkna en duglig
vikarie för sekreterarne, när desse fingo förfall, en bedröflig erfa-

1 Man kan godt i hufvudsak instämma med Floderus, men jag vill
tillägga, att den juridiska stilen ofta på ett högst olyckligt sätt fått
göra sig gällande i tidons handlingar, som ingalunda utmärka sig genom
en städad form och ej ens genom klarhet, tack vare den odrägligt
invecklade juridiska satsbyggnaden.

J Se Del 2: afd. 2, s. 52.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free