Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GG
vid Wetterblads död 1759 blef dennes efterträdare och sålunda den
förste som fick bära den nya kamrerartitel, som K. Maj:t den 31
juli detta år förlänat förre bokhållaren. Han skötte sig sedan så
till konsistoriets belåtenhet, att detta efter Berchs död satte honom
å första rummet till räntmästarplatsen; han blef dock förbigången
men soulagerades på konsistoriets förslag med gratifikation å 4,000
dlr. kpt.1 Det var kanske så godt, att han icke fick platsen, ty ohälsa
bröt från 1780 den hederlige och i sin krafts dagar så arbetsamme
mannen; år 1782 befanns han vara lika mycket på efterkälken med
böckerna som Wetterblad nära trettio år tidigare. Till all lycka
ägde universitetet i hans underordnade, bokhållaren Jakob
Scked-vin, en man af ovanlig duglighet och energi, och man hemkallade
ögonblickligen denne, som för ögonblicket åtnjöt tjänstledighet
för att sköta Strömsholms kanalbyggnads räkenskaper. Och nu
blef det fart i bokföringen. Schedvin, som hemkom i juli 1782,
färdigställde inom ett år böckerna för 1776—1780, det hade dock icke
varit honom möjligt utan att använda tre till fem biträden.
Konsistoriet sökte då hos Creutz utverka afsked för Ruda men
förgäfves, detta lyckades först 1787, då kanslern (d. v. s. Gustaf III)
beviljade honom afsked med full lön och gjorde Schedvin till hans
efterträdare med uttrycklig föreskrift, att full lön på extra stat skulle
beredas äfven åt den sistnämde. Schedvin hade dessförinnan vid
upprepade tillfällen hugnats med ej obetydliga gratifikationer, en
svag erkänsla för det kolossala arbete han uträttat.
laman vi lämna kapitlet om hufvudböckema, torde vara skäl
att påpeka, att den åsikt jag förut uttalat om den tid då en
hufvudbok borde vara färdig,2 icke stämmer med den som konsistoriet och
akademikamrerarne hyste under frihetstiden. Jag hade tolkat
kungliga reglementet af 1699 så, att hufvudboken för ett visst år, vi taga
t. ex. den för 1699 (vi skulle säga för 1700, efter den redogör för
utgifterna 1700, men i Upsala kallades den för 1699 års bok, efter
utgifterna för 1700 bestriddes med spannmålsräntorna från 1699),
skulle vara färdig att aflämnas till kammarkollegiet den 1 juli 1701.
Men i Upsala satte man denna termin till 1 juli 1702.3 Den åsikt
om tidpunkten för böckernas färdigställande som jag uttalat fick
i min tanke ett ytterligare stöd däri att det syntes mig, att sedan
räntmästaren den 1 febr. aflämnat sin räkenskap, borde fem
månader vara tillräckliga för kamreraren att göra upp hufvudboken;
1 Kanslersbref 7 mars 1776.
2 Se Del 2: afd. 2, s. 380.
’ Se särskildt bokhållare Wetterblads uppgift till kons. protokoll
17 april 1742 och Rudas memorial 18 juni 1763 (bland kons. acta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
