Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
1733 att tillse, det Chef de Ville utvisades från staden. Och
sedan tyckes den gamle Papi hafva till sin död 1740 gått fri för
konkurrenter. Sin undervisning har han mot slutet tydligen icke
kunnat upprätthålla, ty då han 1738 gick in till sin forna lärjunge
drottningen och bad henne utverka en förbättring i hans svaga lön,
300 dlr. smt., anförde han, att han var 80 år gammal med blott en
tand i behåll och att han ej kunde med arbete förtjäna något öfver
sin lön, eftersom ungdomen icke längre anlitade honom, det vore
ock billigt i jämförelse med professorernas »gras apointements».
Sedan kanslern meddelat, att drottningen önskade sakens
framgång, förordade konsistoriet d. 15 juni 1739, att han skulle af sin
lön få räkna 45 tunnor in natura, dock med villkor att han skaffade
sig ett skickligt biträde, ocli att inget prejudikat finge skapas
häraf, hvilket ock K. Maj:t biföll den 19 juni 1739. Af denna
välvilja fick Papi ej njuta länge, ty han afled i början af nästa år.1
Papi saknade nog ej bildning3 och har tydligen stått väl lios
konsistoriet; hans ansökan om en professorstitel blef dock icke af K.
Maj:t bifallen.3 Till biträde under sin sista tid hade han en
volontär vid fortifikationen Baltzar Weduwar, som till ersättning
härför fick nöja sig med ett kvartals lön och rättigheten att, som
konsistoriet föreslagit, få undervisa i architectura militaris et civilis.’1
Till efterträdare åt Papi nämde kanslern af de tre sökande,
bland hvilka äfven Chef de Ville befann sig, en löjtnant Gaspar
Raibaud d. 23 april 1741; om hans skicklighet torde vittna, att
konsistoriet slutligen utverkade professorstitel åt honom, något arbete af
hans hand är mig dock icke bekant. Ej långt efter sin utnämning
råkade äfven han i konflikt med en konkurrent, episoden är så
kuriös, att den förtjänar omnämnas. En Hilaire de Truchsess
hade 1742 anhållit hos konsistorium att få undervisa i italienska,
1 Papis benådning var således blott fem tunnor mindre än en
professors. Af densamma uppbar lian själf 1741 114 dlr. smt., och hans
sterbhus följande år 281. Hans dödsdag är obekant, men låg fore 20
mars 1741, då kanslern insände till konsistoriet ansökningarna till hans
plats.
2 Se Del 2: afd. 2, s. 101.
3 Papis versifierade supplik om professorstitel, tryckt i Svenska
Mercurius jan. 1758, s. 873, vitnar om den humor, som O. Celsius
tillerkände honom. Den slutar:
Si vous vous opposez à mon intention,
Donnez moi cent ecus pius de pension!
Car je préfère enfin, pour finir ma liarangue.
Au pauvre Professeur riche Maitre de langue.
4 Kanslersbref 26 okt. 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
