Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
men detta lade sig emot saken, emedan det misstänkte, att då så
få studerade detta språk och han således icke kunde föda sig
därpå, han skulle slå sig på annan undervisning och sålunda blott
komma ondt åstad.1 Gyllenborg biföll dock d. 24 febr. 1743 mannens
framställning, emedan han ansåg det vara nyttigt, att
undervisning gafs i ämnet och att det var mannens ensak om ban icke
kunde lefva därpå. Det gick emellertid, som konsistoriet mycket
riktigt misstänkt, att då Truchsess icke kunde föda sig på italienskan,
så begynte han äfven undervisa i franska, hvarpå Eaibaud i dec.
1743 stämde honom för consistorium minus.2 Där visade sig, att
Truchsess meddelat undervisning i franska åt många studenter,
dock som det tycktes på dessas enträgna begäran, samt att hans
undervisning icke saknat förtjänster.3 Får man tro honom själf,
skulle vinsten dock varit synnerligen klen, beroende på att ban
måste underbjuda Raibaud, ty då den senare tagit två plåtar (12
dlr. kpt.) af en student och tre af en adelsman (lian menar väl i
veckan), hade Truchsess nöjt sig med 4 plåtar i månaden, därför
stod han nu med hustru och barn utan en beta bröd i huset. Halft
förtviflad utbrast ban: »Jag är fattig och har ingen lön, allmosa
får jag intet eller, och svälta kan jag intet; återstår så intet mer än
bruka den konst jag lärt, effter man intet får stjehla här i Sverige».
Huru sant allt detta än var, stred hans undervisning mot
universitetsmonopolet, och då han trots en gifven varning ändock
fortfor att undervisa, dömdes han d. 9 nov. 1745 sin italienska
språk-mästarebefattning förlustig. Kanske bidrog till den hårda
behandlingen, att mannen misstänktes för att vara papist. Nils Rosén
fann sig nämligen föranlåten att i konsistoriesessionen d. 3 dec.
1743 underrätta de närvarande teologerna, att Truchsess nyligen
i ett större samkväm försvarat dogmen om skärselden;
universitetet utverkade ock hos landshöfdingen, att ban förvisades från
staden. I Sverige har han dock tydligen stannat, för att undervisa
i italienska och så rädda sig från svältdöden, ty 1747 vistades ban
i Stockholm, då han d. 17 dec. vände sig till kanslern med en
anhållan om hjälp, emedan han nu på gamla dagar drogs med
ohälsa och fattigdom; tämligen öppet anklagade ban Johan Ihre
att vara sin största förföljare och att hafva drifvit honom från
1 Kons. till kanslern 8 okt. 1742.
1 Protokollet för rannsakningen d. 3 dec. 1743 finns i Ups. Bibi.,
U. 45.
3 Den sedan så bekante Wargentin hade med sina disciplar
begagnat Truchsess undervisning i franska, emedan han funnit dennes
italienska undervisning förträfflig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
