Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
En annan lärjunge af universitetet dömer ock rätt hårdt om
föreläsningarna för en tid, som låg några år före den på hvilken
Me-landerhjelm syftade. Den bekante språkforskaren Abraham
Sahlstedt, som år 1732 vid 16 års ålder måste utan informator drifva
sina studier i Upsala på egen hand, säger i sin själfbiografi,1 att ban
tyckte sig hafva haft ringa nytta af de föreläsningar ban åhörde.
Han beskrifver dem sålunda: »Professor Hermansson läste i Staterna,
om Tyskland efter Rechenbergs handledning, och om England, jag
vet intet ur hvem, men det märkligaste var om engelska regalierna
och beskrifningen af Edvards staf. Historiarum professor
Frondin läste ur Ctesias och Sleidanus. Logices professor Alstrin
följde Rathes logica. Moralium professor Winbom höll sig vid
Röseri Institutiones och dess utstakningar. Professor Grönvall
grälade öfver posttidningarna. Professor Wallrave hade någon
utläggning öfver romerska lagen. Professor Asp explicerade grammatice
ordaförståndet af Virgilius. Det enda nöje jag kunde finna af
någons undervisning var hos professor Eckerman i latmen, hos
magister Hj orter i elementis geometriæ och att höra på Linnæi
föreläsningar i botaniska trägården och Roséns anatomiska
föreläsningar.» Huru mycket värde som kan tillmätas detta omdöme af en
ung student, i synnerhet som det synbarligen nedskrifvits på gamla
dagar, vill jag lämna osagdt, men man har icke svårt att förstå,
att ban fann den kanske något slentrianmässiga framställningen
hos de filosofiska professorerna af gamla skolan något torr i
jämförelse med den på egna forskningar hvilande liffulla
framställningen af medicinens och naturforskningens två unga blifvande
reformatorer, en Rosén och en Linnaeus.
Naturligen har föreläsningsmetoden med tiden ändrat sig till
ett bättre. De fleste lärarne hafva väl inslagit på en annan väg
1 Kopia i Bergianska saml. T. 17. Sahlstedt anger ej ären, men
man kan antaga, att lian syftar egentligen på åren 1731 och 1732.
Rosén kom hem våren 1731 och begynte då sina anatomiska föreläsningar;
vid samma tid läste den unge Linnæus, då student, botanik (Fries,
Linné 1, s. 71). 1732 gjorde Linné sin lappska resa, men undervisade åter
1734 (Fries, Linné 1, s. 126 och 133). Då emellertid Sahlstedt endast
omtalar föreläsningar af M. Asp i latinsk poesi, och Asp lämnade denna
professur d. 29 jan. 1732 för att öfvertaga eloqvensen, under det
Sahlstedt ej omnämner efterträdaren Beronii föreläsningar i poesi, tyckes
den tid som åsyftas hafva varit 1731. För öfrigt begår Sahlstedt några
minnesfel. Winbom var aldrig moralium professor, utan blef 27 okt.
1731 logices professor just efter Alstrin, och Ekerman var denna tid
blott adjunkt, eloqventie professor blef han först 1737. Tydligen har
Sahlstedt ej gått och hört gamle Törner i eloqventia, utan föredragit
dennes adjunkt, unge Ekerman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
