- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
149

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

arbeten en oafvislig nödvändighet, äfven sedan i de stora
kulturländerna en rik litteratur uppblomstrat på modersmålet.
Härtill sällade sig traditionens makt och särskildt i Upsala minnet af
att dess lärarekår haft ett stort namn i alla tider, som en lysande
representant för konsten att ledigt och elegant uttrycka sig på det
gamla romarspråket. Men en annan fråga var, om det var så
alldeles nödvändigt att begagna latinet som undervisningsspråk,
därför att det ännu var oumbärbgt som förbindelsemedel med
utlandets lärda repubhk. Denna nödvändighet var naturligen icke så
alldeles gifven, men det var ock klart, att om modersmålet en gång
väl var blifvet undervisningsspråk, så skulle ock förr eller senare
timman slå för dess försvinnande som vetenskapernas
gemensamma bindelänk öfver den civiliserade världen. Något dybkt kunde
helt naturligt ej de universitetsmän tänka sig, som uppfostrats
i 1600-talets traditioner och insupit dess åskådning samt
uppfattningen af latinets enaberättigande, hvilken satt så djupt och fast
äfven i 18:de seklet, att nästan bela tidehvarfvet gick till ända,
innan svenskan blef fullt tolererad som föreläsningsspråk.

Frihetstidens praktiska och patriotiska tendenser måste sträfva
till att häfda modersmålets rätt äfven vid universiteten. När
1741 en ny lärostol tillskapades af Hattarne inom juridiska
fakulteten för jurisprudens, ekonomi och kommersier, förordnade K.
Maj:t d. 16 sept. s. å. uttryckligen, att dess innehafvare skulle hålla
sina föreläsningar på svenska, men detta är ock den enda
officiella dispens från latinets användning på föreläsningarna som
förekommer under tidehvarfvet. Man skulle väl då ock äga rätt att
vänta, att efter som detta språk enligt lagen var det offentliga
katederspråket, undervisningen skulle städse meddelats på
detsamma, men så torde ingalunda hafva varit fallet. Förhållandenas
egen oemotståndliga makt trängde på; modersmålet gjorde sig ju
allt starkare gällande utom universitetet, hvarför då icke också
inom detsamma; för de unga lärjungarne, som icke längre, så att
säga med modersmjölken, insupit latinet, var det otvifvelaktigt
vida bekvämare och äfven lämpbgare, särskildt vid deras första
ankomst till universitetet, att åhöra en undervisning som drefs på
svenska. Det synes ock vara ett faktum, att i de privata kollegierna
har svenskan redan tidigt kommit till stor användning, alla
efterlämnade kollegieanteckningar vittna därom. Helt naturligt var,
att Ihre, då ban begynte föreläsa öfver själfva modersmålet,
begagnade sig af detta, och detsamma var fallet vid de talöfningar,
som ban höll för att vänja ungdomen vid att uttrycka sig på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free