Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
professorn M. B. Malmstedt, hvars föreläsningar i latinska
språket, som han talade med färdighet, sägas hafva varit roande.
Fal-lén sade sig hafva hört, att det samma var fallet med dennes
teologiska lektioner öfver Benzelius, till hvilka endast utvalde
åhörare fingo tillträde.
I det hela hafva föreläsningarna spelat en allt mindre roll för
studiearbetet, efter som tiden fortskred. Böcker blefvo allt
tillgängligare för studenterna, och själfstudiets betydelse framträdde
för dem allt klarare; matematici hade tidigt insett detta och lagt
stor vikt på att utveckla sina lärjungar i den riktningen.1 I
samma mån minskades ock antalet af åhörarne på föreläsningarna,
som icke längre ansågos obligatoriska och som ej heller voro så
nödiga som förr för studierna i allmänhet. Melanderhjelm
berättar,2 att han under sina studieår (på 1740-talet) varit en af de förste
att draga in på besöken af föreläsningarna, för att i stället drifva
egna studier, och han tillskrifver det minskade antalet i senare tider
af åhörare på föreläsningarna förnämligast det förhållandet, att
studenterna fått så mycket lättare att anskaffa åt sig själfva
nödig vetenskaplig litteratur, hvarför man ock numera hos en student,
som legat några år vid universitetet, kunde finna »en med goda
böcker tämmeligen väl fournerad bokhylla, i synnerhet i det ämnet
som ban hufvudsakligen profiterar».
Märkligt är att se, huru modersmålet under tidehvarfvet
arbetar sig fram till sitt naturliga berättigande att få göra tjänst som
undervisningsspråk äfven vid universitetets offentliga
föreläsningar. Till det intressanta genombrottet af modersmålets
myndig-hetsblifvande återkommer jag längre fram under vetenskapens
historia ocli berör här saken blott i korthet, för så vidt den rör
föreläsningarna. Att det gick så långsamt med denna emancipation,
kan endast förvåna den, som icke känner vetenskapernas och
universitetens historia. Latinet var sedan ett årtusende den lärda
världens gemensamma språk, universiteten hade ärft det efter sin
stammoder den romerska kyrkan, och kännedomen af detta språk
och förmågan att ledigt röra sig i den klassiska dräkten var ända
till I7:de seklets slut ett conditio sine qua non för
universitets-mannen. Den vetenskapsman, som icke skref sitt arbete på latin,
kunde icke räkna på att detta skulle blifva bekant, än mindre
uppskattadt af den lärda världen. För ett litet folk, som talade ett
föga kändt språk, var tvånget att begagna latin i sina vetenskapliga
1 Se Klingenstjernas och Strömers yttrande 1749 (Bih. 3, s. 406).
2 Se Bih. 5, s. 96—98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
