Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
berodde denna föreställning hos allmänheten på, dels att man fann
Upsalaalumnerna så klena i allmänhet, dels att det var notoriskt, att
en och annan professor icke blygdes att, mer eller mindre i smyg, gå
studenterna tillhanda för att därigenom bereda sig en liten förtjänst.
Det är professorn i latin P. Ekerman, öfver hvars minne denna
mörka skugga egentligen faller. Det var välkänd sak, att ban på
sina kollegieinkomster ocli presidieafgifter (få hafva varit så nitiska
som ban att uppträda i katedern)1 samlade en förmögenhet och
sålunda blef i stånd att uppbygga åt sig ett af stadens största
stenhus. Men det var ingalunda heller obekant för flertalet, att till
hans inkomster har äfven bidragit, att han för betalning
beredvilligt stod studenterna till buds med en disputation så fort det
behöfdes och äfven själf bjöd ut sig. Härför saknas ej tillräckliga
bevis. Redan tidigt riktades starka anmärkningar mot honom för
hans patronage af omogna studenter, hvilka ban med alla medel
sökte hjälpa fram genom disputationer och examina. Ihre har
1745 i filosofiska fakulteten öppet ocb med angifvande af Ekermans
namn angripit det oblyga missbruket.2 Han besvor vid detta tillfälle
fakulteten att icke taga till godo »en hop specimina, som till
acade-miens hån utkomma och som göra våra exercitia till åtlöje för
utlänningar, hvilka i sina tidningar en del af them öfver hufvudet
dömer, att the utur en Polyanthea Langii och annan dylik äro afskrefne
och hos inländska blifva ansedda för ett professorum aucupium
och som till intet annat tjäna än att rikta oss». Längre fram i
tiden uttalas beskyllningen än öppnare, ehuru den då icke kommer
från någon hans kollega. 1762 skrifver C. L. Kämpe till Lidén,3
att Ekerman »dageligen tyckes blifva angelägnare om att fånga
studenter icke allenast gamla och tjänliga utan ock färska och
mindre beredda: 200 daler, Gubbe Ulla, så skrifver jag disputationen
själf»; det sista uttrycket var blefvet så välbekant, att det
inflöt i ett af tidens paskilL" 1777 uttalar J. O. Hagström sin för-
i)Do inæqvali moralitatis mensura» med frågan: »Hvartill tjänar det
att utgifva disputationer, då man nästan altid är försäkrad, att en
annan är auletor, än den som därför är titulerad.»
1 Ekerman presiderade för 516 disputationer 1738—75. Ihre
under lika lång tid kom ej upp högre än till 453, men skillnaden var, att
den senare ej bjöd ut sitt praesidium, utan att studenterna satte en ära
i att disputera under honom.
2 Memorial af Ihres hand, d. 28 nov. 1745 inlämnadt i filos,
fakulteten (bland Ihres papper i Ups. Bibi.).
3 Kämpe till Lidén 29 sept. 1762 från Upsala (Ups. Bibi., G: 150).
4 Se paskillet från 1766 (Bill. 4, s. 213). Jfr. hvad jag förut omtalat,
huru biskop Halenius erinrade sonen Lars, då denne skulle söka docentur
under Ekerman, att taga med sig ett par oxar till present åt denne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
