Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
språk på att få begagna hvad språk de ville, blott de satte sina namn
under, och att få sina alster tryckta utan censur, hvilket
boktryc-kar Edman anmälde i konsistoriet och anhöll om skriftlig
resolution, huru lian skulle härutinnan förhålla sig. Konsistoriet
svarade härå blott (25 april 1778), att han hade att ställa sig
kungliga tryckfrihetsförordningen af 26 april 1774 till efterrättelse, ty
denna vore tydlig och klar. Om så varit, hade Edman naturligen
icke gjort frågan, och ban förblef därför lika slug som förut;
säkerligen fann konsistoriet tryggast att icke inlåta sig närmare på
saken, af fruktan att själft bränna sina fingrar på tolkningen af en
så ömtålig lag.
Kostnaderna för en disputation inneburo säkerligen en rätt
betungande utgift för respondenten, åtminstone antydes detta
ofta. Tyvärr kan jag icke lämna några tillfredsställande
upplysningar i denna sak. Professor Risell säger 11 juni 1768 i konsistoriet,
att disputationen kunde kosta »flere hundrade, om icke ibland
tusen daler kpt.». Detta förefaller ej osannolikt, då redan 1738
bok-tryckar Höijer för en disputation beräknar för arket i papper och
tryck 75 dlr. kpt. med en upplaga af 600 exemplar.1 Hvad åter en
dylik utgift då betydde med hänsyn till penningvärdet, kan jag
ej nu yttra mig om, men torde få tillfälle att belysa det, då jag
längre fram under kulturhistorien gifver några siffror rörande
lef-nadskostnaderna.
Några nyheter i afseende på disputationernas ventilering har
jag från denna tid ej att förmäla. Att åter nu som i flydda tider
dessa akademiska akter erbjödo möjligheten af att leverera
bataljer, hvilkas rykte gick kring land och rike, hafva vi sett vid flera
tillfällen. J. G. Wallerii angrepp på Linné 1741, Christiernins och
Palmbergs sammandrabbning 1777 och Thorilds ännu märkligare
tornering 1788 lämna härpå talande bevis. Ännu ett fall önskar
jag dock här beröra, emedan det afger exempel på, huru långt en
ventilation ibland kunde utdragas på tiden. När den 60-årige fil.
adjunkten och e. o. professorn L. J. Palmberg d. 23 april 1773 för
vinnande af teologie doktorsgrad presiderade2 för sin afhandling
»Specimen exegetico-dogmaticum sistens theologiam Jobi», pars
2, blef det, som E. M. Fant, ögonvittne till saken, berättar3 »en act,
1 Höijers räkning af 26 jan. 1738 är bilagd studenten B. Lossbergs
supplik till kanslern i jan. 1740 (kons. arkiv, kanslersremisser).
2 Palmberg hade egentligen ej haft rätt att presidera för teologisk
afhandling, då lian ej var teol. doktor, men K. Maj:t hade 26 mars 1772
beviljat honom jus superioris cathedræ.
3 Fant» korta dagboksanteckningar i Ups. Bibi., X: 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
