Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
gjorda orarangeringen af ämnena dem emellan, undergick
examine-ringssättet en genomgripande förändring.1 Man finner att första
examen, den teoretiska eller kandidatexamen, tog fyra timmar, den
andra, den praktiska eller licentiatexamen fem. Examen skedde
fortfarande på latin, ock någon gång påmindes kandidaten att
förkofra sig häri till nästa gång, för att icke fakulteten skulle
behöfva skämmas för honom. I anledning af
uppfostringskommissio-nens skrifvelse blefvo examina offentliga från och med 1751, och
alla medicine studiosi anmodades närvara, för att så bättre och
tydligare lara methodum medendi. Fordringarna i examen
skärptes småningom, ocli man fann sig däraf föranlåten att gent emot
gamla studiosi visa ett större öfverseende, för att de icke skulle allt
för länge kvarhållas. Så beslöt fakulteten 1749 på förslag af Linné
att låta fyra kandidater af gamla stammen undergå
licentiatexamen »ty de voro mäst alla 30 åhr och mäst 10-åhrige academici»;
Linné tillägger humoristiskt: »där blifver sedermera ej godt af dem,
sedan de gådt här i 10 åhr, böra de söka sig om». Ämnenas
fördelning mellan kandidat- ocli licentiatexamen har att döma af
protokollen varit den, att i den förra examinerade Rosén i anatomi,
fysiologi och medicinsk kemi, Linné i historia morborum, dietetik
och farmakologi.3 Kursen för hvardera professorn borde enligt
fakultetens år 1749 uttalade åsikt kunna afslutas på fem år.3 När
Linné samtidigt omtalar, att medicine studiosi legat 9—12 år på
sin examen, inberäknar ban däri naturligen alla de förberedande
examina och förhör, som läkarne måste midergå och till hvilka jag
återkommer nedan. Undantag från denna långa studietid finnas
dock. Den ryktbare Palestina-forskaren Fredrik Hassclqvist
ventilerade sin första medicinska afhandling i juni 1747, aflade examen
theologicum 6 okt, och philosophicum d. 10 nov. s. å, samt
medicine kandidaten 22 nov. 1748 och licentiaten 23 febr. 1749. Jonas
Sidrén aflade sin filosofiska examen 1748, den
medicinskt-teore-tiska 16 febr. 1750 och den praktiska 18 juni samma år; och föl-
1 Jag följer här Th. Fries’ framställning i Linné 2, s. 150. O. Hjelt
har i sin uppsats »Carl v. Linné såsom läkare», Ups. 1907 s. 22 aftryckt
frågorna vid en medicinsk examen 1742.
3 Materia medica kallades af Linné en af medicinens grundpelare.
Därpå finns ett roande exempel. När mag. Jonas Bökman d. 22 okt.
1744 i kandidatexamen fått af Rosén det vitsordet, att han visat större
insikter i anatomi än någon annan, tillägger Linné »men uti materia
medica hade han alt af resonerande utan observationer, hans
arguments voro alla Stahliana, uti hvilka han gjort progresser den tiden
han vistades utomlands i Halle, Berlin, hade dock läst mycket».
3 Se fak:s betänkande maj 1749 i Linnés Bref 1, n. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
