Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
jande år 1751 anställdes d. 2 maj och 20 november de bägge
medicinska examina med fyra personer, som aflagt sin filosofiska
examen 1749. Det var gifven sak, att den verksamhet, som så
öfverlägsne lärare som Rosén och Linné utöfvade, skulle i hög grad
bidraga att öka antalet lärjungar; under det fakidteten, såsom
Roberg 1738 melankoliskt anmärkte, på 55 år icke haft öfver 15
alumner på en gång, hade talet 1747 stigit till öfver 50.1
Otvifvelaktigt var läkarekursen lång. Dock torde man med
en viss varsamhet få mottaga de uppgifter i den vägen, som
fakulteten (Linné och S. Aurivilhus) kom med i ett betänkande af 27
juni 1758.3 Det gällde då att afvärja det nya förhör i jus
publi-cum, med hvilket man ville lyckliggöra alla fakulteters
gradua-lister; och antagligen hoppades fakulteten lättare afvärja faran
genom att i öfverdrifna färger utmåla läkarekursens längd, och
den tafla som här upprullas är sannerligen förskräckande. Där
säges att medicine studiosi, som vanligen komma hit vid 20 års
ålder, behöfva först ett par år att lära språken, sedan ytterligare
två för den teologiska examen, emedan de måste afhöra alla feni
teologernas föreläsningar, och därpå merendels fyra år för den
filosofiska examen, hvilken måste afläggas för 8—9 professorer,
förutom ett halft år för tentamen i kemi. Efter att sålunda väl 8 till
9 år gått åt för dessa preliminära examina, få de vända sig till
sina egentliga medicinska studier, som fordra en fyraårig kurs för
hvardera professorn, ja för mindre lyckligt utrustade 8 år, hvilket
är den vanliga tiden vid utländska universitet för de medicinska
studierna; härtill kom slutligen en kurs i Stockholm i anatomi,
ob-stetrik och på sjukhusen därstädes i halftannat år, så att bela
studietiden för en läkare kunde därför gå upp till 18 à 20 år.
Äfven om mycken öfverdrift legat i denna teckning, torde
vara säkert att stora fordringar ställdes på de unge läkarne i deras
medicinska examina, och dessa skärptes under tidens fortgång, i
synnerhet sedan en särskild lärostol 1774 inrättats i anatomi. Dess
förste innehafvare, den begåfvade, energiske och envise Adolf
Murray, ställde ovanliga fordringar i anatomi och Idrurgi på sina
lärjungar; Sidrén och sedan Acrel vakade ock noga öfver den
teoretiska och praktiska medicinen, hvarjämte Thunberg tydligen äf-
1 Se Robergs af Linné 1747 utgifna tal, s. 45 ocli Linnés not
därsammastädes. Linné säger ungefär detsamma i programmet till med.
doktors promotion 1747, där det heter: »Facultas medica, quæ ante
decennium denos suæ artis alumnos eodem tempore vis numerare potuit,
quinquagenarios numero et quod excurrit in præsenti superbit.»
1 Tryckt i Linnés Bref 1, n. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
