Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
hvilken tid kar dock icke denna idé tagit för att slå igenom. Det
förhåller sig emellertid verkligen så, att redan detta tidehvarfs män
rört sig med dylika tankar. Professorn i grekiska Johan Amnell
har redan 1748 föreslagit fakultetens delning i två sektioner, en
filologisk-humanistisk (omfattande de fyra professorerna i språk
samt skytteanus och den i historia) och en filosofisk matematisk
(omfattande de bägge matematiska och filosofiska professurerna,
samt eget nog äfven ekonomi, botanik och historia naturalis).1 Hans
efterträdare på lärostolen Johan Floderus har ock i den stora
sessionen d. 13 okt. 1768 uttalat en likartad tanke; vetenskaperna borde
efter sin inbördes släktskap delas i vissa klasser, och studenten
endast examineras inom dem han utvalt men då ock med så
mycket större stränghet. Sju år senare yrkade Christiernin, att latin,
allmän historia och aritmetik skulle vara obligatoriska ämnen, och
de öfriga delas i fem klasser 1) de gamla språken, 2) de
matematiska vetenskaperna, 3) filosofien, 4) vältaligheten, poesien och
historien, 5) metallurgien, mineralogi en, kemien och oeconomia
privata.3 Melanderhjelm tyckes ock i sin uppsats af 1783 antyda,
att fakulteten vid examina likasom delat sig i klasser.2
Otvifvelaktigt hafva alla professorer afgifvit betyg vid
examen, men säkerligen har ock därvid den examinand, som haft
laudatur i ett eller flera ämnen, kunnat påräkna admittitur äfven af
dem för hvilka han visat sig jämförelsevis svag, om ock ett
laudatur i oeconomia privata, denna öfver axeln sedda vetenskap, icke
ansetts vara ensamt nog att uppväga brister på annat håll.4 När
man ser Christiernin hålla på, att kandidaten borde åtminstone vara
approberad i tre ämnen för att släppas igenom, skulle man väl
kunna vara tveksam, om det varit möjligt att fakulteten nöjt sig
med så litet, men det är icke omöjligt att så varit fallet.5 Ett
admittitur hafva professorerna nog i de flesta fall godhjärtadt
släppt till om det varit möjligt.0
1 Filos. fak. prot. 19 okt. 1748. De sista ämnenas tillkomst
beror väl på, dels att kandidaterna redan skulle examineras i ekonomi,
dels att Linné då som bäst höll på med sitt förslag, att kandidaterna
skulle examineras i botanik och historia naturalis.
2 Bih. 4, s. 361.
3 Bih. 5, s, 121.
1 Se Bih. 5, s. 119 och 121.
5 J. Floderus yrkar 1782 (kons. prot. 5 juni), att ingen skall
godkännas i kandidatexamen, som endast fått två approbatur.
8 Se Christiernins ord 1775 (Bih. 4, s. 362). Jfr ett uttalande af
P. F. Aurivillius till filos. fak:s protokoll 27 april 1791, att tiden i
examen icke medgifvit honom att examinera, ocb att ban ändå satt betyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
