Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
professorerna icke kunde anse sig skyldiga att betunga sin budget
med inköp af dylika, återstod alltid den utvägen, att
universitetet prenumererade på dylika, biblioteket har också redan i
Ben-zelii tid kållit sig med några sådana. Men detta kade den
olägenheten med sig, att en bibliotekarie kunde göra svårigheter genom
att icke låta de lösa käftena cirkulera genast efter ankomsten,
kanske alldeles vägra deras utlåning, och dock låg betydelsen af dylika
tidskrifter däri, att man erhöll dem så färska som möjligt och
naturligen till användning hemma. Konsistoriet föll då på den idén att
för egen räkning prenumerera på dylika. Det ansåg sig dock icke
kunna göra det utan kanslerns tillstånd, och därför ingick det den
5 sept. 1746 till honom med begäran att få prenumerera på
åtskilliga lärda tidningar ock journaler, så att upsalaprofessorerna skulle
kunna, i likhet med hvad som förekom vid andra lärda societeter,
följa med de rön ock försök som tid efter annan kommo i dagsljuset.1
Sedan kanslern d. 18 sept. gifvit sitt bifall (något visst belopp för
saken omtalas ej), beslöt konsistoriet d. 15 november på Nils
Roséns förslag att hålla Bibliothèque Italique, Britannique och
Rai-sonnée, Commercium literarium Norimbergense och Göttingiscke
Gelehrte Zeitungen. Ett par år efter (18 febr. 1748) beslöt det på
förslag af O. Celsius d. y. att äfven hålla sig med La Clef du
Cabinet des princes och Europäische Fama, ett beslut hvaremot Fick
reserverade sig. Besluten synas hafva blifvit kanslern underställda,
åtminstone förklarade Adolf Fredrik d. 3 juni 1750, att han
fann inköpet af Mercure Historique alldeles onödigt. Så småningom
lät konsistoriet äfven svenska tidningar och tidskrifter ingå i denna
prenumeration. Såsom exempel å en dylik i senare tid kan
anföras den från tidehvarfvets sista år, då man beslöt sig för: Allgemeine
Literarische Zeitimg, Strassburger Zeitung, Göttingische Gelehrte
Zeitungen, Hamburg, polit. Journal, Hamburgischer
Correspon-dent, Hamburgisches Magazin, Arckeiiholtz Minerva, Gerdtanners
Annalen, Svenska posttidningar, dito Inrikes, Stockholms-posten,
Dagligt Allehanda ocb Extra-posten. — Tillfället att i inhemska
journaler lägga sitt ord i dagens frågor eller uttala sig i
vetenskapliga spörsmål var naturligen ytterst inskränkt. För det senare
ändamålet kunde man ju påräkna vetenskapsakademiens kandlingar,
för den litterära kritiken var man hänvisad att söka sig plats i
Gjörwell talrika och växlande publikationer. Under åren 1773—79
1 Det låter tänka sig, att konsistoriets beslut stått i något samband
med, att gamle professor Grönvall kanske tröttnat på att hålla de s. k.
aviserna, som han för egen räkning öfvertagit (se ofvan s. 144).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
