Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
efterlämnade också 9,000 volymer, den senare åter ej mer än 1,999.’
Någon värdering å dessa bägge bibliotek känner jag icke, så att det
är svårt att anställa en jämförelse med andra betydande
boksamlingar, hvilkas värde endast angifves i penningar. Då emellertid en
undersökning af böckernas medel tals värde i bättre bibliotek, där
volymtal och bouppteckningsvärde angifvas, gifver till resultat, att
en boks medelvärde i dessa varierat mellan 3*/2 och 51/2 dlr. kpt.,5
kan läsaren någorlunda bedöma omfånget af de större bibliotek,
för hvilka blott totalvärdet angifves i bouppteckningarna. Bland
större boksamlingar möta teologie professor A. Winboms värderad
1746 till 9,181 dlr. kpt., den gamle och lärde O. Celsii den äldres
värderad 1756 till 5,000 dlr. kpt., domprosten M. Asps 1764 till 6,000
och K. Aurivillii 1786, stigande ända till 15,000.3 Men i regeln sjunka
värdena lågt under dessa siffror. Juristerna Reftelius och
Solander hafva ej böcker för mer än omkring 1,000 dlr. kpt. hvardera, och
Ihres bibliotek skattas vid hustruns död 1758 icke högre, det blef
väl sedan större, öfver 2,000 dalers värde hafva blott 14 bibliotek
att uppvisa. Man behöfver härvid blott erinra sig, att en professors
årslön vida öfversteg detta belopp, för att förstå, att
boksamlingarna icke varit synnerligen dyrbara. Och hos somliga hafva de
varit löjligt små. Efter Krister Berch antecknades 1792 blott 4
böcker för 72 dlr. kpt., efter e. o. professor Boudrie 1788 för 300,
efter domprosten Hydrén 1789 för 900 m. m. Möjligen hafva
professorerna i senare tid köpt mindre än förr, O. A. Knös antyder det i ett
bref från 1786.4
De lärda tidskrifterna spelade i denna tid icke den ofantligt
viktiga roll, som de göra i våra dagar för den vetenskapsman som
vill följa med sin tid; specialtidskrifter funnos knappast, man var
hänvisad till de allmänna litterära journalerna. Då de enskilda
’ Se Tidningar om the lärdas arbeten 1742, s. 157 och Benzelstjernas
censorsjournal s. 128.
3 Teol. adjunkten A hm ans boksamling 1747 utvisar ett medelvärde
per bok af 5,69 dlr. kpt., ärkebiskop Mennanders 1786 af 5,55, Torb.
Bergmans 1784 af 4,67, N. Wallerii 1756 af 4,54, prof. Johan Vallerii 1720
af 3,41. I boksamlingar med säkerligen tarfligare innehåll går värdet
lägre, så i juris adjunkten N. Walls 1772 till 2,11 och i prof. Ekermans
1783 till blott 1,84.
3 Hur lågt värdet sattes i bouppteckningarna, synes däraf, att K.
Aurivillii bibliotek säges hafva vid försäljningen inbragt 60,000 (Lidén
till Gjörwell 8 dec. 1788 (orig. i K. Bibi.).
♦ 1786 21 febr. skrifver O. A. Knös till Gjörwell (K. Bibi.):
»Professorerna köpa inga böcker, do studerande äro få och hafva icke råd att lägga
sig till annat än de nödvändigaste skoleböckerna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>