Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
togos vid Liljencrantz ocli Gustaf III :s lösning af frågan. I
åtskilliga smärre skrifter växlade mellan honom och Nordencrantz
utvecklade han oförfäradt samma idéer, och det var nära, att den
förbittrade mössrådkammaren därför ställt honom under åtal på
våren 1768. Under hans korta tid som adjunkt och professor
utkommo under hans presidium tio förträffliga afhandlingar, af hvilka
han själf författat några; de rörde sig mest på det rent
ekonomiska området, några tillhöra dock juridiken. — Efterträdaren
Krister Berch kunde tydligen eller ville icke draga ungdomen till
sig, ty endast fem studerande ventilerade afhandlingar under honom,
och detta under hans tre första år; sedan disputerade ingen under
honom, utan de få, som hade en ekonomisk afhandling att
ventilera, begagnade sig af hans kollega A. Hernberghs presidium.
Något eget arbete har Krister Berch icke heller utgifvit, och lika litet
hans efterträdare Gustaf Flygare, under hvilken dock tvenne
afhandlingar ventilerades 1787 och 1788, utan att likväl sedan erhålla
några efterföljare. Det bör till sist icke förgätas hvad
disputa-tionslitteraturen angår, att skytteanska professorerna och
professorerna i praktisk filosofi, hvilka såsom politici ofta föreläste i
angränsande ämnen eller rent af i sådana som egentligen borde räknas
till de juridiska disciplinerna, såsom folkrätt, allmän statslära m. m.
presiderat för många afhandlingar af dylik art. Neikter har
särskildt intresserat sig för folkrätten, hans föreläsningar som finnas
i behåll1 vittna om, huru grundligt han tog sin sak, om han ock, som
oftast är fallet med hans författarskap, sväfvar ut vida öfver det
egentliga ämnet. Den bästa folkrättsliga afhandling ventileras ock
under honom 1787—91 af S. Colliander »De jure piincipum
belli-gerentium merces... Neutralium ... gentium intercipiendi».
Medicinens historia vid universitetet i detta tidehvarf vore
väl förtjänt af en sakkunnig behandling, som kunde göra full
rättvisa åt dess lysande utveckling. Den är intressant nog äfven i sitt.
första något tarfligare skede, därför att i taflans medelpunkt står
den märkliga bilden af den originelle Lars Roberg. Fakulteten
bestod 1719 af honom och hans kollega Olof Rudbeck d. y.; bägges
personligheter, divergerande uppfattning af lärarekallet och deras
verksamhet äro oss bekanta från det föregående.2
Omöjligheten för de bägge männen att samverka, Rudbecks tilltagande
ensidiga intresse för språkforskningen, Roberg* egendomliga väsen,
’ B. 412 i Ups. Bibi. innehåller Neikters föreläsningar i folkrätt, de
vittna om, hur grundligt han tog ämnet och hur intressant han kunde göra
det. De behandla dock ej blott folkrätt utan äfven allmän statsläxa.
2 Se Del 2: afd. 2, b. 231 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
