Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
som ej verkade tilldragande på lärjungarne, och slutligen bristen på
allt hvad som fordrades för den praktiska undervisningen hade
omisskänneligen haft till följd, att de medicinska studierna i det
hela råkat i förfall och icke lockade ungdomen. Bästa beviset är,
att medicine professorerna själfva år 1720 erkände för kanslern,
att de flesta studenter som fått stipendier i medicin öfvergåfvo denna
bana, så fort stipendierna togo slut.1 När man ser det verkliga
intresse för medicinska studiets höjande som besjälar Roberg i hela
hans tid, torde man kunna skjuta allra största delen af skulden
för missförhållandet öfver på Rudbeck, som svek sin plikt och icke
hade tankar för annat än sina halfförryckta språkfunderingar. Det
var då en verklig lycka, att K. Maj:t 1721 gaf honom ledighet från
professuren och till vikarie utsåg den lika skicklige som kraftfulle
medicine adjunkten Peter Martin. Om dennes undervisning vet
man, att han icke blott höll botaniska demonstrationer i
trädgården utan äfven föreläste öfver människokroppens anatomi och
fysiologi, öfver sjukdomarnes prognos och diagnos samt dessutom
i fysik och kemi, hvarjämte han anställde anatomiska dissektioner.3
Roberg å sin sida tyckes icke hafva försummat sin undervisning.
I föreläsningskatalogen för 1722/23 angifver han sina föreläsningar
så: »Institutiones medicas trädet... in audit. Gustaviano majori.
Artis regulas exemplis demonstrabit in academico nosocomio;
praeterea in physicis, quæ ad medicum forum spectant, perget,
vesti-giis inhærens antecessorum suorum, libellumque de philosophica
historia Galeno adscriptum interpretabitur, quid veterum ingeniis
recentiorum industria superaddiderit, passim indicaturus». Oin
samma ämnen intimerar han 1723/24 och 1724/25, blott att han
vid sista tillfället tillägger: »Praeterea absoluto jam de veterum
philosophorum placitis libello, præcipua quæ seqvioris ævi
reformatores ex scientia naturali in usus medicos attulerunt,3 enucleabit».
1 Se Bihang 3, s. 167. Uppgiften bekräftas af hvad Roberg
berättar i sina Anteckningar (X. 134 i Ups. Bibi.) om en M. Lithenius,
som responderat under honom 1729: »Ar nu ibland candidatos magistern,
hvartil honom penningar feelades, då han låfvade at studera
medicinarn ».
2 Prelektionskatalogen jämförd med föreläsningsredogörelserna 1722/23
och 1723/24. I redogörelsen för VT. 1723 säger han, att lian gjort en
viva scctio canis in theatro; i prelektionskatalogen 1724 heter det:
»In-stituet sectionem diversorum cadaverum, si humanum comparari non
potest». Om Martins anatomiska undervisning se Fries: Linné 1, s. 43
och Robergs program 28 mars 1726.
3 Af hans föreläsningsredogörelse 1723/24 ser man, att detta syftar
på philosopliia Cartesiana.
Ups. Univ. Hist. ill, 2. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
