Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
den, »som jag hafvit den äran att nu nyss berätta herrarne», sedan
han kl. half ett inkommit. Alt hvad han sade stod uti Eberhard
Otto, af hvilken han sitt utkast stulit har. Och aldenstund bemälte
Eb. Otto ej har [något] öfver Danmark, Ryssland och Polen, så
drages bemälte rikens aftryckande på långbänken och
förmodeligen komma aldrig ut. Bakom honom satt på väggen en gammal
charta, som jag tror öfver Siebenburgen. När han nu talade De
migrationibus vandalorimi etc., så hof han handen der upp, utan
att se och utan den tanken att det skulle vara en charta att
demonstrera på, säj andes: Schå drog de hit, schå drog däm dit, och schå
och schå hela timan igenom. Men så mycket denne radoterar, så
mycket bör Linnæus älskas och vördas, ty ban läser så, att det är
största nöje höra derpå». Denna teckning kan vara mycket
öfverdrifven, men i det stora hela kan den vara sann, ty Celsius var ej
litet slarfvig och själfsvåldig.
De föreläsningar, som Celsii efterträdare Karl Fredrik Georgii
(nämd 13 dec. 1753) hållit, hafva säkerligen utmärkt sig genom en
allvarlig och ytterst noggrann förberedelse.1 Men det ser ut, som
om ban varit nära att falla i deri motsatta ytterligheten mot
Celsius, i det han haft svårt att begränsa sig och beräkna tiden. Man
finner nämligen, att han, som i föreläsningskatalogen för 1754
angifvit, att han detta år skall begynna Tysklands historia för att
följande år öfvergå till Danmark, har i verkligheten först på hösten
1756 hunnit fram till Danmark och då, för att göra detta, måst
afbryta Tysklands historia vid ingången af 16:de seklet.3 Detta
rubbar något tilltron till hans följande uppgifter i katalogerna, i hvilka
han angifver sig ämna under åren 1758—1773 läsa Rysslands,
Frankrikes, Englands, Spaniens, Nederländernas och Englands
historia. Den svenska historien omtalas dittills blott såsom
behandlad på de privata kollegierna under läsåren 1766/67, 1767/68 och
1773/74, men från och med 1774 öfvergår han till denna på de
offentliga föreläsningarna och fortsätter därmed till sitt afsked.
Under E. M. Fant togo säkerligen föreläsningarna i historia
ett stort uppsving. En liflig natur, stor lätthet i föredraget och ett
oerhördt minne, i hvilket fakta i oändlighet, ej minst af anekdotisk
och pikant art, funnos uppsamlade, gjorde honom till en intressant
1 Georgii’s föreläsningar 1754—56 (Ups. Bibi., H. 12) vittna härom.
2 De i föregående not omtalta. föreläsningarna ådagalägga detta.
Föreläsningarna öfver Danmark ändade ban på tre år enligt diariet för
maj 1759 (K. Ark.). Kyssland har han behandlat raskare, ty enligt
diarierna begynte han därmed i okt. 1759 och hade efter ett år hunnit,
till kejsarinnan Elisabeth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
