Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
sällskap som stiftades i Upsala 1758, sannolikt har tanken på
arbetets åstadkommande gifvit anledning till sällskapets stiftande.
Sällskapet, som till ledare hade B. Ferner, då tillförordnad
professor i astronomi, bestod af unga akademici, Torbern Bergman, som
samma år blef docent i fysik, Petrus Arrhenius, docent i
litteraturhistoria 1754, Stefan Insulin docent i geometri 17G0 och en
Zegol-ström troligen då docent i matematik, sedan lektor i Karlskrona;1
den ej minst framstående medlemmen var den skicklige gravören
Anders Åkerman, känd som tillverkare af kartor och glober.
Sällskapet invalde sedan för att stärka sitt anseende flere äldre
personer, såsom Mallet, Strömer, Wargentin, Melander och
Prospe-rin, och lyckades förmå Höpken att åtaga sig att vara dess præses
illustris, ett uppdrag som han icke riktigt gärna mottog, då han hyste
sina tvifvel om utsikterna för sällskapets fortbestånd,2 hvari han ju
ock fick rätt.
Bergmans beskrifning är ett utomordentligt framstående arbete,
icke blott hedrande för sin tid utan sådant, att det än i dag kan
läsas med både nöje och god behållning. Det var tydligen frukten
af mångåriga studier3 och grundliga forskningar. Äfven den
nyaste litteraturen i sitt ämne likasom de bästa kartor har han
rådfrågat, och ingenting synes hafva undgått hans vakna blick; med
skarpsinne sammanställer han de fakta han insamlat och drager
ur dem med betänksamhet sina slutsatser. Sina geologiska och
mineralogiska insikter lägger han i dagen vid redogörelsen för de
olika jordlagren och deras tillkomst, som han tillskrifver
afsättning i vatten, samt för bergens sammansättning och
malmförekomsterna. Paläontologien intresserar honom icke minst, med verklig
finhet skrifver han om fossilierna: »de äro ock värkeligen ett slags
skådepenningar som blifvit nedlagda under jordytans danande,
deras lägen äro archiver äldre än alla annaler». Boken mottogs
med så stort intresse, att första upplagan slutsåldes inom ett halft
1 Denne Zegolström omtalas ej någonstädes i handlingarna som
docent, men den pålitlige J. H. Lidén säger uttryckligen i sin
själfbiografi (Ups. Bibi., X. 273: b), att ban kring 1760 läste matematik för
docenten Zegolström.
’ Se Höpken till Linné 11 april 1763 (Ilöpkens skrifter 2, s. 14).
Hvad jag meddelat om sällskapet är taget ur Gjörwells Nya lärda
tidningar 1774, s. 362.
3 Redan 1761 d. 10 mars skrifver Bergman till Wargentin
(Bergi-anska saml. T. 15), att ban önskar bidrag af Vet. Akademien för att
göra en undersökning af Westgöta-bergen, särskildt »om samma strata
ligga till samma högd öfver vattubrynen», ban skulle sedan äfven vilja
besöka lappska fjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
