Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
anträffa honom med stämning. Den sålunda ledigvordna platsen
framkallade en sökande, i det f. d. rabbinen i Amsterdam Krist. Aug.
Neuman, nu informator för de kungliga pagerna, anhöll hos K.
Maj:t 1740 att blifva anställd som e. o. professor i österländska språk
vid universitetet. Konsistoriet afböjde ansökningen: mannen vore
det alldeles obekant, och ingen brist förefunnes på undervisning,
förutom det att K. Maj:t förlidet år förbjudit anställande af
extra-ordinarier till prejudice för de ordinarie professorerna.1 Mannen
omtalas ej heller vidare. — Ännu en extra lärare, om ock af belt
annan art, har man sedan haft i några år. Den skicklige translaiorn
i kanslikollegiet P. Rubens fick 1756 ökad lön därstädes mot villkor,
att ban reste öfver till Upsala och undervisade ungdomen i turkiska
och andra orientaliska språk, hvilkas kännedom vore nödig i och
för rikets förbindelse med ottomaniska porten.2 Saken tyckes icke
hafva blifvit verkställd förrän 1758, men Rubens har därpå i tvenne
år undervisat vid universitetet i turkiska och arabiska.3
Jag öfvergår härefter till en kort redogörelse för de olika
orientaliska professorernas verksamhet, hvarvid jag hufvudsakligen
stöder mig på den teckning som förut gifvits af sakkunnig hand.4 Den
djupt lärde Olof Celsius d. ä. utvecklade fortfarande samma lifliga
verksamhet som förut, intill dess ban 1727 blef teologie professor
till stor förlust för det orientaliska studiet. Af de 61 disputationer,
som utkommo under hans presidium imder dessa åtta år (1719—27),
faller det öfvervägande flertalet inom området för den semitiska
filologien, litteraturhistorien ocb antikviteterna, och om äfven
res-pondenterna ofta haft sin andel i författandet, torde väl Celsius själf
mest hafva äran af denna vackra verksamhet. Afhandlingarna
spänna öfver hela det vidsträckta fältet, från hebreiska till
samaritiska och rabbiniska, från Egyptens pyramider till Araberna i
Spanien och Armeniens kyrkoväsen. Många af dem behålla än i dag
sitt värde; med särskildt intresse varsnar man, huru en O. Odhelius
1723 disputerar »De convenientia linguæ Persicæ cum Gothica».
En oförvansklig ära inlade Celsius genom sitt stora arbete
»Iliero-botanicon sive De plantis sacræ scripturæ», som utgafs i två delar
1745—1747. Ehuru han aldrig berest orienten, ägde han den för-
1 Kanslern till kons. 21 febr. 1740 och dettas svar 11 mars.
2 K. Maj :t till kanslern 5 juli 1756.
3 I Biogr. Lexicon, Ny följd, 2, s. 275 uppgifves, att Rubens reste
1758 till Upsala, och detta bekräftas af Clewbergs yttrande i kons. 16
juni 1760, att Rubens »nu i 2 års tid» vistats vid akademien.
4 K. U. Nylander: Semitiska studier i Sverige under flydda tider
(Ny svensk tidskrift 1889).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
