Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
troligaste kännedom om dess natur och lif, och hans stora insikter
som naturforskare, parade med ett ofantligt filologiskt vetande,
satte honom i stånd att på ett utmärkt sätt lösa den svåra
uppgiften, hans namn blef därigenom europeiskt ryktbart. Ett mindre
orientaliskt arbete till ungdomens tjänst utgaf ban anonymt i
Upsala 1719 »Synopsis Chaldaica Joh. Leusdeni cum brevibus
excerp-tis e Masora gemina, Rabbinis celebrioribus, utroque Talmude et
libro Sohar».1 Så starkt var hans intresse för de orientaliska
studierna, att ban vid 79 års ålder, och då domprost sedan 22 år tillbaka,
föreläste öfver evangeliernas orientaliska öfversättningar. — Till
den efter Celsius lediga platsen uppförde konsistoriet i första
rummet Erik Benzelii måg, akademisekretcraren A. Norrelius, hvars
mångåriga orientaliska studier och utgifna arbeten väl skulle vägt
tungt, om icke mannens begåfning varit något träaktig; han blef
ock (1728) förbigången af adjunkten Anders Boberg som hade andra
rummet, ehuru denne icke, åtminstone i Sverige, utgifvit någonting.3
Den femtioårige nye professorn tyckes dock hafva utvecklat en
förtjänstfull lärareverksamhet under de 28 år som ban (längre än
någon på denna plats) innehade professuren, ty 71 afhandlingar
ventilerades under honom, och om dessa visserligen i omväxling
och förträfflighet icke gå upp mot dem i Celsii tid, äro de i
allmänhet ganska goda. Han har särskildt intresserat sig för att fortsätta
den latinska öfversättningen af R. Salomon ben Melechs kommentar
till Genesis, kallad Miclal Jophi, som hans företrädare begynt;3 sex
afhandlingar, innehållande 7—17 kapitlen af arbetet, utkommo
1733—47, och ban har äfven föreläst öfver samma skrift, såsom
föreläsningskatalogerna visa. Äfven andra afhandlingar som
ventilerats under honom äga värde, såsom M. Ericanders 1733 »De
lin-gua et literis Samaritanorum», K. Clewbergs »Commentum
rabbi-nicum» 1737, A. Petterssons 1747 »Parallelismus inter parabolas
et proverbia Judæorum et novi testamenti», J. Apelblads »Sacra
Judæorum sub romanis mutata», 1—3, 1746—50 m. fi. Med den
bekante magister Johan Göransson råkade Boberg i fejd rörande den
förres åsikt om de hebreiska bokstäfvernas dolda hieroglyfiska
betydelse och om alla hebreiska rötters egenskap att vara tvåstafviga.4
1 Se C. Aurivillii Vita O. Celsii i Nova Acta r. soc. scicnt. Upsal.,
2, 1775, s. 306. Aurivillius anför s. 307 åtskilliga outgifna arabiska
arbeten af Celsius.
ä Afd. 1, 8. 32.
s Se Del 2: afd. 2, 8. 295.
4 Se E. Ilydréns minnesord öfver Boberg i Svenska Mercurius maj
1757, 8. 723. Det sätt, hvarpå P. Munck i Lund i sin disputation »De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
