Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
framdeles måtte blifva tagen utur den galna tanken at tro den
student vara den bästa præceptor som mest läst». Något öfver 20 år
senare har professor borgströmianus J. Lostbom uttalat sig i
filosofiska fakulteten för inrättande af ett collegium informatorium, där
studenterna skulle kunna af en mogen och flitig lärare inhämta de
angelägnaste reglerna i pedagogiken.1 Vid 1778 års riksdag väcktes
i prästeståndet förslag att skapa en professur i pedagogik vid
universitetet, men Rudenschöld lade sig däremot och föreställde
konungen, att en dylik inrättning ej vore numera så behöflig, sedan
genom befordringslagarnes ändring ancienniteten icke längre
spelade någon roll, och således den allmänna äflan att genom privata
preceptorer påskynda ungdomens studier aftagit, ban ansåg ock
att universitetets ekonomi icke medgaf en dylik utgift.2
Behofvet af undervisning i ämnet stod dock klart för filosofen Daniel
Boethius, ban har 1787 intimerat, att ban skulle föreläsa privat öfver
»Scientia educationis», ocli ban utgaf en stor disputationsserie
»Pri-mæ scientiæ educationis lineas, 1—19, 1788—91. Hans intresse
svalnade ej med tiden, ty 1803 erbjöd han sig att utan vedergällning
föreläsa offentbgen i pedagogik och didaktik,3 säkerligen var det
ock hans förtjänst, att universitetet samma år fick sin förste
docent i detta ämne i Elias Kristoffer Grenander.
Filosofiens historia vid Upsala universitet är icke ännu
skrifven, och själf gör jag icke anspråk på att kunna göra det; jag
får nöja mig med att återgifva de allmännaste fakta som kommit
till min kännedom. Den teoretiska filosofien representerades
sedan 1710 af Jöns Steuchius den blifvande ärkebiskopen.
Sannolikt stod ban i hufvudsak kvar på sin gamle fader Mathias Steuchii
Aristoteliska ståndpunkt, om den ock modifierats något genom den
eklektiska tendens, som börjat prägla Upsalafilosofien redan före honom
i Fabian Törners tid.1 Så har en C. Lund kunnat 1720 disputera
under honom »De Cartesio ejusque philosophiae fatis» och gifva dennes
filosofi fullt erkännande. Man disputerade flitigt under Steuchius,
öfver ett 40-tal afhandlingar i filosofi ventilerades 1719—22. I sina
föreläsningar har han 1721—22 användt ett af fadern i tiden
författadt Breviarium metaphysicum.5 — Hvilken åsikt efterträdaren Erik
1 Filos. fak. prot. 8 mars 1775 (Bih. 4, s. 371).
2 Se Afd. 1, s. 554.
3 Kansler till kons. 18 fehr. 1803.
* Se Del 2: afd. 2, s. 314—15.
5 Något tryckt exemplar af denna skrift har jag ej sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
