Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
om detta språk, och det blir äfven allt vanligare, att man i deras bref
och skrifter stöter på gallicismer.
Pedagogiken saknade målsman vid universitetet och
däröfver var ej att förvånas, ingen skulle vid konstitutionernas
författande på 1600-talet ansett en undervisning häri nödig eller ens
medgifvit att en sådan vetenskap fanns. I vqrt tidehvarf har dock
tvenne gånger varit fråga om inrättandet1 af en dylik lärostol.
Intresset för undervisningsfrågorna blef mycket lefvande med
frihetstidens ingång, och vi hafva sett, huru Ruders arbete om snillevalet
hänsköts till universitetet och där affärdades.1
Uppfostringskom-missionen, som var rik på projekter, hade vid sitt sammanträde
d. 9 febr. 1751 kommit till den uppfattningen, att undervisning
borde gifvas i pedagogik vid universiteten, och att en af adjunkterna
lämpligen kunde erhålla detta uppdrag, liksom ban äfven borde
examinera dem som sökte anställning vid skolorna. Sedan
öfver-hof predikan ten S. Troilius upplyst, att i Upsala fanns en docent
A. Neander känd för sin erfarenhet i »uppfostringskonsten»,2 beslöt
man att försök borde göras därstädes och att kanslern skulle
inhämta konsistoriets tanke i saken. Jag kan dock icke finna att
detta skett, men kommissionens idé måtte icke förblifvit obekant
i Upsala, ty docenten Johan Törner därstädes framkom med ett
förslag att skapa en dylik plats.3 I sitt memorial framhöll han, att
de flesta studenter kommo att verka som informatorer, utan att
dock af undervisningens konst förstå mer än hvad de, kanske ofta
efter dåliga lärometoder, lärt under sin egen skoluppfostran.
Följderna häraf utmålade ban med följande drastiska ord: »Sålunda
måste väl höga herrars som andra vackra mäns barn bli sådana
bönåsars lärospån, och så kommer det an på lyckan; sedan de några
år förderfvat en hop ungdom och kanhända tämmehgen lärt
konsten, lemna de arbetet och gripa till en annan födekrok, och sålunda
måste man ständigt hos os dragas med svårighet efter
præcep-torer och spela Pharao med sina barn». Törner fann därför
angeläget, att »vid academien en dylik docens hölles åtminstone någon
tid, tills bättre utvägar gåfves till barnens education, och att man
1 Se Afd. 1, s. 236.
3 Mannen var docent i grekiska ocli blef 1759 akadeniibokhållare.
3 I R. Ark., Academica, Strödda handlingar finns det odaterade,
memorial af en »Jan Törner», hvars innehåll jag återgifvet’ i texten,
(let kan ej gärna annat än stå i samband med Uppfostringskommissionens
förslag. Jag antager författaren vara identisk ined den Joh. Törner,
som blef magister 1740, docent 1746 och lektor i Linköping 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
