Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
nåde sig; om hans insikter på detta område vittnar, att han blef
en af vetenskapsakademiens första medlemmar och att hans
skrifter intogos både i dess handlingar och i vetenskapssocietetens acta.1
Detta hindrade honom emellertid icke, hvarken att 1740 presidera
för en afhandling i oeconomia publica, afsedd som specimen för den
då i detta ämne tillskapade nya juridiska professuren, ej heller att
efter Ullén söka och erhålla professuren i teoretisk filosofi. I åtta
år verkade ban på denna plats och arbetade outtröttligt att göra
det Wolffska systemet herrskande. Själfständig till sin natur och
skarpsinnig i sin spekulation, låg det ej i hans lynne att utan vidare
godtaga allt, utan han utvecklade snarare ett eget system på den
grund som Leibniz och Wolff lagt. Den Harmonia præstabilita,
med hvilken desse sökt förklara monadernas relationer, förkasta
des af Wallerius, som i stället proklamerade systema influxus
phy-sici eller läran om själens och kroppens direkta inbördes växelverkan.
I talrika skrifter utvecklade han småningom sina åsikter, ingen af våra
äldre filosofer har så tagit till pennan som ban. Systema
meta-physicum utkom i två band 1750—52,2 Compendium logicæ 1754,
d:o metaphysicæ 1755, psychologia empirica 1755, d:o rationalis
1758. Den bild af Wallerius som filosof som framträder i dessa
arbeten är förvånande lik den, som Zeller gifvit af Wolff själf,3 då ban
säger, att dennes nyktra, fantasilösa, matematiskt skolade tänkande
lämpade sig mera för ett räknande med gifna begrepp än för
upptäckande af nya synpunkter, hvarigenom hans filosofi blef en
dog-matismus, soin med klarhet och säkerhet i den logiska operationen
utvecklar ur de som gifna uppställda principerna alla deras
konsekvenser, med onödig vidlyftighet och stor kärlek för detaljerna.
Wallerii maktställning som filosofiens representant var stor.
Lidén säger i sin själfbiografi, att hans stora Systema metaphysicum
regerade enväldigt, »och att ban (Lidén) följde hopen och läste
någon tid erbarmeligen metaphysiquen, hvarigenom han snart blef
en väldig bårklyfvare, munvig, envis och ifrig disputator».4
1 Torbern Bergman skattar N. Wallerii insikter i fysiken rätt liögt
(se hans minnestal öfver ilenne 1765); han berättar ock där, att
Wallerius föreläste 8 till 10 timmar om dagen.
3 En recensent i Svenska Mercurius okt. 1762 s. 626 ff. uppvisar
dock, att Wallerius i sitt Systema metaphysicum väl mycket
begagnat sig af Ullens disputation 1739 »De natura et constitutione
metaphysicæ moralis», och att hans teologiska disputation 1760 »Doctrina de
Christo etc.» är helt och hållet tagen ur Sven Bælters predikan på
juldagen 1751.
3 Ed. Zeller: Gesch. d. deutschen Philosophie, München 1873.
4 Lidéns själfbiografi (Ups. Bibi., X. 273: b).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
