Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
men den som läser de afhandlingar som ventilerats under honom
känner sig gripen af det sedliga allvar, för att ej säga djupa
religiositet, som genomgår dem. Som sannskyldig Wolffian har han
väl känt sig alltmera ensam, ty Lockianismen trängde nu på från
alla sidor. Christiernin, hans kollega sedan 1771, stod icke
ensam som dess förkunnare, alla yngre akademici hade i tät falang
anslutit sig till denna världsåskådning, med sådana glänsande
personligheter som D. Boethius och J. F. Neikter i spetsen. Det är
nästan rörande att se, huru den alltmer isolerade Sleincour lugnt
och utan något försök till bitter polemik utvecklar sina ädla åsikter
om betydelsen af ett sedligt hf, och huru hans gissel endast träffar
lumpenheten och flärden. Strängheten i hans åsikter framlyser
såväl i de program ban ’utfärdar som i de yttranden ban afgifver i
konsistoriet, och ban drager sig icke för att offenthgen föreläsa om
»moraliteten af spel, dans, skådespel, öfverflöd-».1 Det icke minst
märkliga är den styrka, med hvilken ban för det fria statsskickets talan,
här kunde han och Locke som han ogillade hafva tagit hvarandra
i hand. Disputationerna under Sleincours presidium utmärka sig
som sagdt för en sträng moralisk hållning, de andas lefvande
rättskänsla och varm religiositet, som måste hafva gjort intryck på
lärjungekretsen. Så Wolffian han var, stödde han sig sällan på
andras auktoritet utan vandrade sin egen väg; ban har ej heller i
föreläsningskatalogerna, såsom dittills varit brukligt, angifvit, att han
följt någon viss författare. Tanke-, tal- och religionsfriheten hade i
honom en stark försvarare.
Redan före sin död hade Sleincour 1783 fått vid sin sida som
ordinarie professor och blifvande efterträdare Daniel Boethius, en
af den svenska filosofiens märkesmän, lika ädel som människa som
utmärkt som lärare. Han inleder ett nytt tidsskede i den filosofiska
forskningen vid Upsala universitet, ty från honom räknar detta
sin egentliga begynnelse, låt vara att lärjungen Benjamin Höijer,
som verkade samtidigt med läraren, kom att öfverglänsa honom.
Det kan icke falla mig in att söka teckna Boethii filosofiska
gärning och betydelse, utan jag hänvisar till den teckning som
mästarhand redan gifvit.3 Blott några få fakta vill jag framhålla i och för
sammanhanget med den föregående framställningen. Boethius
började som fullblodig Lockian och förblef det rätt länge. I det »Ut-
1 Hans diarium för april 1766 (Ups. Bibi., P. 466).
’ A. Nyblaeus: Den filosofiska forskningen i Sverige etc., Del 1:
1—2, 1873—75. För den föregående tiden har man att tillita L.
Hammarsköld: Historiska anteckningar rörande det philosophiska studium i
Sverige, 1821.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
