Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
så tydligt framskymta. Skriften gjorde hans lycka; ty den förmådde
Olof Rudbeck att i maj samma år lägga den botaniska
undervisningen på den 23-årige dittills obekante unge studentens
skuldror, och det märkliga inträffade, att studenterna i hundratal
flockades att höra honom. Till ledning för desse utarbetade ban
samma år sin Hortus (eller Adonis) Uplandicus, som ban sedan
omarbetade flera gånger. Redan i denna framträdde det sexualsystem,
med hvilket ban snart skulle föra den deskriptiva botaniken in på
en ny bana. Ej nog härmed. Redan nu framlade ban för sina
åhörare botanikens grundlagar i 50 allmänna regler, »hvilka han ej
deducerat ur böcker eller autorer utan af naturens egen ledning»,
hvilka sedan ingingo i de 365 satser, som bildade det stora arbete
ban 1736 utgaf i Holland under titel »Fundamenta botanica». Så
medveten om sin kallelse var ban, att han lät här sina läsare veta,
att den förfallna botaniken skulle på denna väg åter sättas på
fötter, och att hans skrift skulle finna sin bostad i de botaniska
furstarnes palats. Och i själfva verket hafva alla de reformatoriska
tankar, åt hvilka han sedan gaf en klar gestalt, redan nu rört sig i hans
själ och delvis börjat taga form. Han sade själf på gamla dagar,
att ban hade »concipierat alt för sig, innan ban ännu var 23 år
gammal», och detta tyckes bekräftas af den sjudande fart, med hvilken
ban några år senare lät det ena verket efter det andra lämna
pressen. För ögonblicket var han dock icke i stånd att få något af sina
förstlingsarbeten utgifvet. Hans Fundamenta botanica, som ban
på grund af löfte om tryckning sändt till medicinska fakulteten i
Greifswald, dömdes där »till spis för kackelackor». Den ryktbara
Lapplandsresan 1732, som för honom själf fick så stor betydelse
i öfrigt genom den nya värld som öppnade sig för hans spanande
öga, hade emellertid det goda med sig, att hans namn blef
bekant, och att hans beskrifning å Lapplands växter »Florula
Lappo-nica» trycktes i vetenskapssocietetens acta för 1732 och 1735.1 Det
var det första arbete af hans hand som blef offentliggjordt, och det
märkliga med skriften är, att redan här är det af honom uppfunna
sexualsystemet, enligt hvilket växterna uppdelades efter sina
befruktningsdelar, tillämpadt. Det nya systemet väckte oerhördt
uppseende, förde till våldsamma strider men gjorde ock slutligen
sitt segertåg öfver världen. Själf var Linné ej blind för, att detta
system, som kallades artificiellt, emedan det ordnade växterna på
ett konstladt sätt, ingalunda var det fullkomligaste, och ban har
1 Linnés Flora Lapponica trycktes först 1737 i Amsterdam och
är i svensk öfversättning utg. af Th. Fries i »Skrifter af C. von Linné»,
1, 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
