Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
presiderade för fem botaniska disputationer.1 Där fanns dock ännu
en märklig man, som kunde stå ynglingarne till tjänst, den lärde
Olof Celsius d. ä., hvilken, ehuru professor i orientaliska språk och
sedan i teologi, med lust och framgång ägnade sig åt naturens
studium. Han brukade samla studenterna kring sig till botaniska
exkursioner; en frukt af dessa blef den Flora Uplandica, som han 1729
uppvisade i vetenskapssocieteten och som sedan trycktes i dess
acta. Celsius efterlämnade ock tvenne herbarier, hvaraf i synnerhet
det ena, som han skänkte drottning Ulrika Eleonora, var
synnerligen ståtligt, och fyra digra volymer med botaniska anteckningar
som vittna om hans vidsträckta litteraturkännedom.2 Ingen af
Celsii upptäckter, säger Thore Fries med rätta, kan dock
jämföras med den, då kan d. 8 april 1729 fick öga på den unge Carolus
Linnæus; med denne bröt den glänsande tid in som gjort och gör
Sveriges eviga ära. Egentligen är det en fåfäng möda att, då en
sådan störtsjö af arbeten öfver den store mannen sett dagen och
sedan särskildt Thore Fries utgifvit sin storartade monografi,3 som
borde och torde finnas i hvarje svenskt hem, söka kär på några sidor
sammantränga hufvuddragen af Linnés botaniska gärning; ja det
kännes rent af som en förmätenhet att göra försöket, men det måste
dock ske, för att icke min kortfattade öfversikt af vetenskapens
historia skall blifva ofullständig på en af dess viktigaste punkter.
Ehuru Linnés första lilla botaniska skrift »Præludia
sponsa-liorum plantarum», med hvilken ban vid nyåret 1730 uppvaktade
sin välgörare Olof Celsius, skulle efterföljas och öfverträffas af
otaliga andra som tillsammans bilda ett helt bibliotek,4 har den sitt
särskilda intresse, icke blott därigenom att den var hans förstfödde
son, utan äfven och än mer därför, att naturforskaregåfvan, den
poetiska uppfattningen ock det naivt originella språket redan här
1 Se Th. Fries: Naturhistorien i Upsala under de fyra första
decennierna af 1700-talet (Nordisk Tidskrift 1912).
2 Se Fries’ nyss anförda arbete s. 418 och Fries: Linné 1, s. 52—58.
Celsii mindre herbarium och ett par hundra volymer (några i Msst) af
botaniskt innehåll köptes 1738 af universitetet för 2,000 dlr. kpt. (se
kons. prot. 18 nov. 1738; jfr Norrelii memorial 10 nov. s. å. i Ups. Bibi.
arkiv, A. 8).
3 Fries: Linné 1—2. Sthm 1903. Det är hufvudsakligen ur denna
lefnadsteckning jag hämtat de få fakta, för hvilka jag kunnat bereda
rum i texten.
1 J. M. Hulths Bibliographia Linnæana, Ups. 1907 omfattar alla
af Linné författade och till och med 1906 utgifna skrifter. Till dessa
komma de skrifter af Linné, som offentliggjordes vid minnesfesten 1907,
de arbeten, som ingå i den stora af Vet. Akademien utgifna kollektionen:
»Skrifter af C. v. Linné», och »Bref af Linné» utg. af Th. Fries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
