Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
i hvilken kan redan före 1693 börjat samla och i naturlig storlek
afbilda fågelarterna i Sverige och Finland. Själf var Rudbeck en
mästare i teckning och målarkonst, såsom Linné med värme erkände,
men han hade ock skickliga biträden i bröderna Holtzbom, som
hans fader gamle Olof utbildat i denna konst. Lapplandsresan
1695 ökade förrådet betydligt, och Rudbeck fortsatte alltjämt
äfven på gamla dagar att utvidga sina samlingar. Så uppstod detta
för sin tid utmärkta arbete, den ofvannämda fågelboken, som
utgör en af prydnaderna i Leufsta bibliotek, äfven
universitetsbiblioteket i Upsala besitter ett exemplar dock ej -så fullständigt, ehuru
väl äfven det synes vara original liksom det förra. Sin fågelbok
använde Rudbeck vid föreläsningarna 1728—29, de enda som ban
höll i detta tidehvarf; det var icke minst åskådandet af
Lapplands-fåglarne som väckte den unge Linnæi åtrå att göra en resa till det
hemlighetsfulla landet. Som zoologisk författare var Rudbeck icke
lika lycklig, i sina disputationer, i hvilka ban egentligen
behandlade dylika ämnen, hängaf han sig nämligen nästan uteslutande
åt sina filologiska funderingar.1 Man måste emellertid beklaga, att
ban icke fullföljde den zoologiska forskningen, för hvilken ban
tydligen ägt de bästa förutsättningar. Ungdomen skulle emellertid
varit alldeles utan stöd i sina zoologiska studier, oin icke Rudbecks
kollega, den äfven för sina zoologiska och anatomiska intressen
kände2 Lars Roberg, här trädt emellan. Han kunde naturligen icke
taga sig före att föreläsa i Rudbecks ämnen, men ban uppmuntrade
ynglingarne att skrifva disputationer i zoologi, i hvilkas författande
ban dock enligt egen uppgift själf tagit en verksam del. Dessa
utmärkte sig fördelaktigt framför de hittills utkomna; i stället för att
späckas med beskrifningar hämtade ur klassiska författare, hvilade
afhandlingarna nu på iakttagelser i naturen och ej minst på
anatomiska undersökningar, hvarjämte den bästa nyare litteraturen
rådfrågades. Sex dylika, flere ganska förtjänstfulla, utkommo åren
1719—32. Roberg har ock förtjänsten af att hafva sökt skapa ett
naturaliekabinett i det nyupprättade sjukhuset. Han gjorde
härmed början 1710 och utvidgade det småningom. Man saknar dock
kännedom om beskaffenheten af samlingen, som efter hans död
tillföll hans arfvingar och därmed gick förlorad.
Äfven på det zoologiska området ingick en alldeles ny tid med
Linné. Han blef lagstiftare här såsom i botaniken. Redan de korta
38 satserna i hans 1735 utgifna Systema naturæ innehålla ett
1 Om disputationen »De ave Selav» se Del 2: afd. 1, s. 357.
2 Anteckningar i ichtyologi af Boberg finnas i Ups. Bibi., D. 152,
naturhistoriska teckningar: D. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
