Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
nytt och väl uttänkt program för den zoologiska vetenskapens
systematisering, den tog härigenom ett jättesteg framåt. Och i hvarje
följande upplaga utvecklades och fullkomnades arbetet, särskildt
i 10:de upplagan, i hvilket den enkla binomenclaturen infördes
äfven inom zoologien. Om Linnés system säger en kompetent domare,
att ett vackrare och mångsidigare eller mera omskapande och
nydanande program för naturforskning än detta har väl aldrig
någonsin framlagts.1 Äfven här liksom inom botaniken var Linné
fullt på det klara med betydelsen af de biologiska och anatomiska
sidorna i vetenskapen. Den svenska djurvärlden förtecknades af
honom 1746 i hans Fauna Svecica (som utkom i ny upplaga 1761),
det första arbete i sitt slag ej blott hos oss utan i hela världen.
Arbetets stora betydelse låg icke blott i hvad det gaf de samtida
verkliga naturforskarne, utan ock däri att naturvännerna i allmänhet
fingo ett stöd för sina studier och en eggelse att vidga dem. I
entomologien har Linné spelat ön stor roll, antalet af de arter han
beskref i 12:te upplagan af Systema naturæ hade svällt ut till 2,995,
och af dessa voro icke mindre än 1,915, som han varit den förste att
beskrifva. Bland öfriga arbeten, i hvilka han behandlat zoologien,
märkas Museum Tessinianum 1753, Museum regis Adolphi
Frede-rici 1754, Museum reginæ Ludovicæ Ulricæ 1764, och den i våra
dagar utgifna Methodus avium Sveticarum.2 Tack vare Linné
räddades åt eftervärlden de banbrytande skrifter i icktyologi, som hans
två år äldre vän Petrus Artedi efterlämnade, då han drunknade
i Amsterdam 1735.3 Undervisning i zoologi har nog regulicrt ingått
i de privata föreläsningar som Linné höll öfver Tria regna naturæ.
Sonen C. von Linné d. y. föreläste som demonstrator uteslutande
zoologi, som det tyckes, och äfven som professor läste han 1780
öfver »Cognitio animalium tam Musæi academici quam proprii».
Sedan Robergs samlingar skingrats, hade Linné d. ä. 1744 begynt skapa
ett zoologiskt museum, som han sedan utvidgade medelst
gåfvor af mäcenater och lärjungar så, att vid hans död de föremål som
förvarades i sprit fyllde sex skåp, de uppstoppade djuren åter voro
till stor del fördärfvade.1
Thunberg var en ifrig zoolog. De rika samlingar, han
hemförde från sina resor och som han skänkte 1785 till universitetet,
innehöllo 13 skåp med insekter, 11 med snäckor, 8 med djur inlagda
1 Se E. Lönnberg och C. Aurivillius: C. v. Linné som zoolog, Ups.
1907.
2 Utg. af C. Lönnberg i ett Upsala-program 24 maj 1907.
3 Deras titlar angifvas i Hulths Bibliographia Linnæana, s. 29—30.
4 Se Fries: Linné 2, s. 130—132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
