Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
lers och d’Aleinberts några få år förut upptäckta. Vid sina
undersökningar begagnade han, då tillfälle erbjöd sig, med förkärlek den
geometriska metoden. .. Klingenstjerna hade grundligt studerat
äfven don äldre matematiska litteraturen. Så t. ex. finnes bland hans
handskrifter ett försök till restitution af Euclides’ »Porismata», ett
företag som först i våra dagar blifvit med framgång fullföljt (af
Chasles 1860).»
De skrifter Klingenstjerna lät utgå af trycket stå icke i någon
proportion till det antal af handskrifter som ban efterlämnade.
Förutom de verk jag redan nämt och det 20-tal afhandlingar, som
infördes i vetenskapsakademiens och vetenskapssocietetens
handlingar, har ban själf endast utgifvit »Åminnelsetal öfver Chr. Polhem»
1753 och »Några Anmärkningar till Herr Musschenbroek? Physica»,
som bifogades till den öfversättning af den sistnämdes arbete, som
säkerligen genom Klingenstjernås försorg trycktes i Stockholm 1747,
kvarjämte långt efter hans död några hans anmärkningar rörande
teorien för teleskoper infördes i vetenskapssocietetens Acta, 8, 1821
under titel »Selecta ex manuscriptis posthumis». Den massa af
handskrifna uppsatser till ett antal af öfver 200, som ban efterlämnade,
ordnades 1764—66 af Fredrik Mallet i ock för utgifvande, men det
anslag som begärdes för ändamålet blef ej beviljadt,1 och
samlingen stannade till sist i vetenskapssocietetens ägo. Man måste djupt
beklaga, att dessa arbeten icke sågo ljuset vid den tid, då de
spörsmål som de behandlade voro brännande frågor för dagen, de skulle
i så fall gifvit Klingenstjerna den höga plats ban så ärligt
förtjänar. Möjligen har svårigheten att i hans tid finna förläggare
här inverkat, men mycket har ock den store mannens obenägenhet
för att framträda annars, än när han ansåg vetenskapens väl fordra
det, bidragit till att han höll sina arbeten tillbaka. Höpken skref
härom sorgset och fullt riktigt efter hans död2: »Son grand et peut
ètre son unique defaut etait, qu’il se faisait peu connoitre en
Europé par ses ouvrages: sa modestie très louable par rapport à lui mème
ne 1’etait pas par rapport à sa patrie. Nos savants compatriotes ne
recherchent point cette grande reputation, qui rejaillit sur la nation.»
Linné uttalade detsamma, då ban i bref till vännen A. Bäck3
1 Mallet säger i kons. d. 27 nov. 1773, att K. Maj:t i Statskommission
1767 afslagit en framställning om, att 10,000 dlr. kpt. skulle anslås af
universitetets medel till tryckning af Klingenstjernas handskrifter.
Universitetets handlingar i öfrigt upplysa ej något om donna sak. En förteckning
öfver Klingenstjernas Mss. af Mallets hand finns i Ups. Bibi., U. 142.
2 Höpken till St. Rabbe 5 jan. 1767 (Berg. saml. T. 15).
3 Den 29 okt. 1765 (Linnés Bref 5, s. 137).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
