Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
nedskref följande ord: »Så är vår ärliga Klingenstjerna död, han
var en beskedelig och jämn karl, nulli gravis, hade han arbetat
äf-ter sin capacitet, så hade han kunnat blifva 1000 gånger större. Han
hade ett makalöst stadigt hufvud . . . Stjernorne skynda sig till
undergången den ena äfter den andra, jag är nu mot horizonten».
Klin-genstjernas icke minst vackra eftermäle är den skola af stora
lärjungar som han bildade, till dem hörde vetenskapsakademiens två
förste sekreterare, P. Elvius och P. Wargentin, professorerna i Upsala
M. Strömer, F. Mallet och D. Melanderhjelm. Den sistnämde gaf
sin store lärare det vittnesbördet, att han »var utan tvifvel så stor
man i sin science som archiater Linné i sin».1
Om Klingenstjernas efterträdare i den matematiska
professuren Jonas Meldercreutz har jag ej mycket att meddela och fruktar,
att ej heller mycket torde vara att säga om honom. Hans
framstående samtida på samma område, T. Bergman och F. Mallet, hyste
icke hög tanke om honom, som man kan se af deras bref till
Wargentin. Så säger den förre om en parentation som Meldercreutz
höll i Upsala öfver Klingenstjerna, att den var »den uslaste
parentation som kunnat hållas ... en skam för academien och en
scan-dal för ungdomen, ingen latin, ingen grammatik, en tröttande
vidlyftighet med de aldra otjenligaste digressioner, en besynnerlig
oordning och litet eller intet om den dödes mathematiska eller rätta
förtjenster». Och Mallet yttrar om honom, att han »negligerar sina
vetenskaper och aldrig använder en secund derpå, utan för
nödtvång till sina förvirrade lectioner, hvilka ibland äro ändock
öm-kelige».2 Som kapten i fortifikationen hade Meldercreutz anmält
sig till den efter Klingenstjerna lediga professuren i geometri år
1750, och vi hafva sett, huru konsistoriet, som trots de
sakkunniges invändningar ville befria honom från afläggande af specimen,
därför fick en allvarsam uppsträckning af kanslern, och huru
Meldercreutz, trots att de sakkunnige (Klingenstierna och Strömer)
funno hans specimen »De constituendo triangulo maximo vel
mi-nimo etc.» något »mörkt skrifven» och trots att desse satte adjunkten
Duræus före honom, dock utnämdes till platsen d. 3 aug. 1751.3 På
sina föreläsningar har han användt förträffliga samtida utländska
arbeten såsom C. Mac Laurin’s Geometria, Algebra, Treatise of
fluc-tions, R. Simson’s Sectiones Conicæ och Newtons principia, men
hans föreläsningar hafva icke varit utmärkta enligt Mallets nyss
1 Bih. 5, s. 138.
2 Bergman t. Wargentin 9 jan. 1767 och Mallet till tl:o 16 okt. s. å.
(Uerg. saml. T. 14).
3 Afd. 1, s. 272 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
