Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
alla stjärnors läge. Tjugotvå förträffliga afhandlingar utkommo
under hans presidium. Hans bref till Wargentin vittna om hans
lifliga intresse för vetenskapen och hans oro för, att de svaga
utsikterna till befordran för matematici skulle inverka förlamande
på studierna vid universitetet. Skall matkesis i Sverige,
utbrister han i ett af brefven, börja med Klingenstjerna och slutas med
hans lärjungar.1–-Det bör till sist erinras, att äfven andra
än professorerna på den mattematiska lärostolen utgifvit arbeten
i matematik. Mårten Strömer utgaf som professor i astronomi 1748
en öfversättning af Euclides, som användts som lärobok ända in i
våra dagar, ban författade äfven två andra arbeten 1) »Inledning
till trigonometria plana» 1749 och 2) »Läran om klotet och sphæriska
trigonometrien» 1759. Melanderhjelm utgaf 1752 »Isaci
New-toni Tractatus de quadratura curvarum in usum juventutis
mathe-maticæ explicationibus illustratus».
När Klingenstjerna 1752 fick ständig tjänstledighet från
professuren i fysik, gjorde man i Upsala ett försök att för kostnadens
skull blifva af med den nya professuren, hvilket dock misslyckades
genom Klingenstj ernås och Strömers mellankomst samt
Ehren-preuss’ vägran att ingå på saken,2 och adjunkten Samuel Duræus,
som förordnats till vikarie, utnämdes omsider 6 maj 1757 till platsens
innehafvare, sedan Klingenstjerna fått afsked. Han ansågs då för
en lofvande vetenskapsman, såväl Klingenstjerna som Strömer hade
1751 satt honom framför Meldercreutz på förslaget till professuren
i matematik. Förhållandet tyckes sedan hafva ändrat sig, ty hans
kollega Mallet skrifver 1781 bittra ord till Wargentin om Duræi
sätt att sköta sig.3 För sin institution bar han dock åtminstone
i början intresserat sig. År 1753 biföll konsistoriet hans förslag att
för 261 dlr. kpt. inköpa några fysiska instrumenter.’1 Och 1760 d.
26 maj hemställde han i konsistoriet, om icke, då instrumenterna
1 Mallet till Wargentin 27 april 1781 (orig. Vet. Akad. bibi.) I ett
följande bref af 27 nov. s. å. (därsammastädes) uttrycker M. sin
tillfredsställelse öfver att han funnit, att Walkers Doctrine of the sphere
icke innehåller mer än han själf skrifvit i sin disputation (af 1779) De usu
geometriæ in trigonometria spherica.
2 Afd. 1, s. 296 ff.
3 17 april 1781 Mallet till Wargentin (orig. i Vet. Akad. bibi.):
»Du-ræer och Landerbeckar trifvas under sin vegetation och vetenskapens
tvinsot». — Landerbeck var, när detta skrefs, e. o. filos, adjunkt, blef
1795 Mallets efterträdare.
4 Kons. prot. 18 dec. 1753 och 20 mars 1755. Instrumenten voro:
»Mariotte’s Collisionsmachine och en Follis hydrostaticus»; frågan om
en Papini digestor uppsköts.
Upa. Univ. Mist. m, 2. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
