Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
anförda vitsord. Och får man döma af mannens orediga
anteckningar i öfrigt och hans föredrag som konsistorialis, kan man
svårligen tro, att han varit en god föreläsare, hvilket ock tyckes
bekräftas af, att hans åhörareantal var ganska obetydligt och att han
stundom måste inställa sina föreläsningar af brist på åhörare.1 Utom
några uppsatser i vetenskapsakademiens handlingar Om mätning
af afstånd genom ljudsignaler och Om öppningens skapnad efter
en sprungen mina har han från sin 21-åriga professorstid
endast efterlämnat 12 disputationer, som åtminstone vittna om, att
hans lärjungar varit förtrogna med den samtida utländska
litteraturen. Meldercreutz’ tid har säkerligen mycket tagits i anspråk
af hans stora affärer, som bekant offrade ban sin förmögenhet på att
försöka få till stånd en järnhandtering, som skulle begagna sig af
Norrbottens omätliga malmtillgångar.
Fredrik Mallet, som 1773 efterträdde Meldercreutz, var en
framstående vetenskapsman och skicklig matematiker, ehuru hans
studier före denna utnämning mest legat åt astronomien, om
hvilken han inlagt stora förtjänster; det var en genom träget arbete
å observatoriet, hvarå ban varit observator sedan 1757, ådragen
sjuklighet, som till stor del förmådde honom att söka den
matematiska professuren. Han har utvecklat en omfattande och högt
skattad verksamhet som författare både inom matematikens,
astronomiens och fysikens områden, 27 uppsatser i
vetenskapsakademiens handlingar och 6 i vetenskapssocietetens acta bära därom
vittnesbörd. En särskild uppmärksamhet förtjänar hans utmärkta
arbete »Mathematisk beskrifning öfver jordklotet», som utgafs 1772
i Upsala såsom första del af den Verldsbeskrifning, som
kosrno-grafiska sällskapet därstädes ombestyrde. Melander förklarade
i minnestalet öfver Mallet, att detta arbete utmärkte »en rätt
mästares hand». I vetenskapsakademien höll han inträdestal 1760 »Om
astronomiens nuvarande tillstånd» och 1786 vid presidiets
nedläggande ett tal »Om de matbematiska vetenskapernas befrämjande
till allmännare nytta i fäderneslandet». Dessutom utgaf ban 1762
anonymt i Upsala en liten skrift »Om globers nytta och bruk»
såsom beskrifvande text till de stora glober, som den skicklige
gravören A. Åkerman i Upsala förfärdigat och å hvilka Mallet inlade
1 I sina diarier säger lian 1754, att han i nov. måst inställa
föreläsningarna i 2 dagar för brist på åhörare, likaså 1755 mellan 20—27 febr.:
för juni 1759 heter det: »Voro inga auditores sedan do vanliga bortrest»
[öfriga professorer läste dock i juni]; 1760 i febr. begynte han med Mac
Laurins algebra, men öfvergick till Euclides efter åhörarne voro allt för
få och återgick igen till Mac Laurin, efter ändringen ej gjort någon effekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
