Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
en noggrann undersökning af den totala solförmörkelse som
inträffade d. 2 maj 1733 oc.h författade förut en underrättelse om huru
fenomenet borde observeras, hvilken vetenskapssocieteten spridde
kring riket, och hvaraf följden var att 140 dylika iakttagelser
insändes, af hvilka 60 intogos i societetens acta för 1735. Efter
Cel-sii hemkomst blef ban dennes högra hand och användes af honom
vid de svåraste räkningar. 1739 bereste ban en mängd svenska
landskap för att bestämma olika orters polhöjd, ocli hans
uppgifter blefvo af största värde för vårt då pågående kartverk.
Tillsammans med Celsius observerade ban 1744 års komet, som ban var den
förste i Europa att upptäcka, och sammanförde observationerna
häröfver i vetenskapsakademiens handlingar i trenne uppsatser
på ett sätt, som enligt Wargentins åsikt icke stod Eulers arbete
efter. De jordmagnetiska mätningar, som han börjat jämte Celsius
och fortsatt efter dennes död, gingo upp till en siffra af 10,000,
härjämte observerade ban norrskenets inverkan på magnetnålen.
Almanackor utgaf ban för åren 1734—48 och dessutom 5 astronomiska
kalendrar. Däremot fick ban aldrig de sol- och måntabeller, på
hvilka ban från ungdomen arbetat, i det stånd, att han ville utgifva
dem af trycket.
Celsii efterträdare Mårten Strömer har satts något i skuggan af
företrädarens glänsande personlighet, men man äger ingalunda däraf
draga den slutsatsen, att ban icke skulle varit sin plats fullt vuxen.
Tvärtom torde det vara klart, att en man, hvilken som blott docent
invaldes i vetenskapsakademien i dess första begynnelse, och för
hvilken Klingenstjerna frivilligt trädde tillbaka, måste åtnjutit ett
högt anseende; härtill kommer, att han och den store Klingenstjerna
synas i alla Upsalafrågor hafva varit ett hjärta och en själ.
Föreläsningskursen i hans ämne tyckes, att döma af
förcläsningskata-logerna, hafva varit 5-årig1 och behandlat professurens olika
ämnen i följande ordning: Doctrina Sphæricorum3 och Trigonometria
Sphærica, Elementa astronomiæ, Physica coelestis, Geographia
ma-thematica, Ars navigandi och Elementa Chronologiæ. Som prof
på innehållet af hans föreläsningar senhösten 1747 i physica
coelestis kan anföras följande utdrag ur hans diarium: »Nov 10 och 12
om jordens axelrörelser, 13 och 16 om fixstjärnornas parallaxis och
aberration samt hur man deraf deducerar jordens gång i sin orbita
kring solen, 17 om constellationerna och catalogis fixarum, 20 om
1 Strömer uppgifver 1749 kursens längd till blott 3 ’/, år (Bih. 3,
s. 408), men där måste vara något misstag med terminssiffrorna.
1 Här använde Strömer den edition af Theodosii Sphærica, som
A. Celsius ombesörjt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>