Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
vintergatan, 24 om sättet att genom observationer bestämma
pla-num meridiani, 26 att bestämma polens höjd genom observationer
såväl som obliquitatem eclipticæ, 27 att bestämma solens rum i
ec-liptican och däraf deducera dess ascensio recta et declinatio, dec.
4 att determinera ascensiones rectas et declinationes fixarum, samt
huru man deraf deducerar deras longitudines et latitudines». Han
och Klingenstjerna hafva enligt egen uppgift aktat sig att å sina
föreläsningar för de vanliga åhörarne gå in i det djupaste af sina
vetenskaper utan hållit sig till elementerna,1 de skickligare däremot
hafva tydligen åtnjutit en privat undervisning, inriktad på de
svårare partierna af vetenskapen.2 Den gamla seden att gå ut med
ynglingarne och låta dem studera stjärnhimmeln med blotta ögat
har fortlefvat i Strömers tid, ty i sitt diarium för 1756 angifver han
efter 5:te februari: »Sedan har jag icke kunnat binda mig vid vissa
dagar och timmar utan nyttjat tillfället, då himmelen varit klar och
inalles varit sex gånger stellatim».
Huruvida Strömer tagit en mera verksam del i de
observationer, som anställdes å institutionen med dess instrumenter, är icke
bekant. Troligen hafva dessa mest varit anförtrodda åt
observatörerna som bebodde huset. Och han kunde med lugn anförtro dem
först åt Hjorter och så åt Bengt Ferner, som d. 22 juni 1751
efterträdde den förre. För öfrigt voro både institutionsbyggnaden och
dess instrumenter ej längre af den art, att de motsvarade tidens
fordringar, öfver de senares otillfredsställande beskaffenhet
klagar Strömer ständigt i sina bref till Wargentin, och öfver
byggnaden fäller ban följande förkastelsedom i konsistoriesessionen 20 mars
1751.3 »1) Felas der en fri utsigt emot horizonten i söder, hvilket är en
så nödvändig egenskap af stället för en muralqvadrant, att vissheten i
alla observationer soru med honom göras derpå grundar sig, 2)
Händer af thes alt för nära belägenhet intill stora gatan, att thet darrande,
som i huset förorsakas af körande med kärror och vagnar, gör
en ögonskenlig värkan på instrumenterne, som under
observerandet böra vara alldeles oförändrade i then ställning the sättas, 3) Löper
man fara, att then utsigt ther nu är af grannar kan förebyggas».
På grund häraf föreslog ban att flytta observatoriet och ändra det
gamla huset till kemiskt laboratorium, som nu måste anskaffas åt
Wallerius, men som den senare fick plats å annat håll, afstannade
flyttningsfrågan. En äldre ej fullt tjänlig kvadrant lyckades
Strömer få sälja till den för Finlands geometriska afmätning förord-
1 Se Bih. 3, s. 406—407.
2 Se Melanderhjelms uppsats (Bih. 5, s. 98 och 138).
3 Efter Schücks program 1911 vid Bergstrauds inställ., s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
