- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
516

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-226

för 3,000 lios Ekström i Stockholm, och 1751 anslöt sig konsistoriet
till hans förslag, att några nya tubrör skulle anskaffas och de gamla,
såsom allt för tunga och massiva att användas i observatoriet,
i stället skulle få göra tjänst som takrännor å nya konsistoriehuset.1
År 1759 fick Mallet inköpa ett nytt reflexionsteleskop af 18 tums
längd försedt med mikrometer för en summa af 3,229 dlr. kpt.2
Förteckning på instrumenten och beskrifning å observatoriet finns i
Bussers arbete af 1769.3 Instrumentsamlingen ökades sedan 1771
med ett ur som kostade 800 dlr. kpt. och 1788 med ett
parallaxinstru-ment, försedt med en fem fot akroamatisk tub med sin
mikrometer.’1 Vid inventeringen 1784 uppräknas 77 olika nummer i
instrumentsamlingen, och biblioteket upptager 126 nummer in folio, 1,153
in 8:vo."’ De belopp, som universitetet påkostat observatoriet och
dess instrumenter, hafva under tidehvarfvet uppgått till 17,000
dlr. smt.6

Byggnadens olämpliga läge, i det att huset låg vid en trafikerad
gata, så att skakningen af fordonen inverkade menligt på
instrumenten, hvarjämte utsikten åt söder var delvis skymd af
domkyrkan och slottsbacken, slog tidigt i ögat. Redan Klingenstjerna
hade påpekat detta 1744.7 Och Strömer föreslog 1751 att bygga
ett nytt på bättre plats,8 men detta försök hade lika liten framgång,
som de hvilka Melanderhjelm något senare gjorde 1764 och 1770."
Universitetets finansiella ställning var då icke lysande, och alla
byggnadsföretag fingo sedan anstå, efter att Gustaf III tvungit
universitetet att offra betydliga summor på den tilltänkta nya
biblioteksbyggnaden. Den observatorsplats, som inrättats 1747 för Hjorter,
betraktades som förnämligare än andra adjunkturer. Mallet och
Prosperin blefvo observatores regii, fingo professorstitel och förr
eller senare sin lön höjd till likhet med ordinarie professorerna.

Inrättandet af en Kemiskt-mineralogisk institution blef
en nödvändighet i samma ögonblick som en professur i ämnet

1 Se ofvan s. 476.

3 Se ofvan s. 477.

3 Del 2, s. 115 ff.

4 Se ofvan s. 480—81.

’ Inventeringen finns bland kons. acta 1784.

’ Siffran är ett minimum. Hufvudböekerna hafva eget nog för
hvarje år (i rak motsats till hvad som skedde med utgifterna för Hortus
och Nosocomium) genast afskrifvit beloppet, och jag har därför måst själf
hopsummera de utgifter för observatoriet som jag annoterat efter
hufvudböekerna; möjligen hafva därvid några mindre jioster blifvit förbigångna.

7 Afd. 1, s. 151.

’ Se ofvan s. 476.

• Se ofvan s. 480.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free