Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-548
stat 1747, som den, hvilken Karl XII fastslagit. Denna starka
stegring i utgifterna hade man dock kunnat bära, utan att finanserna
råkade i fara, det visade sig däraf, att räntmästarens
kassabehållning allt fortfarande gick i oupphörligt stigande,1 ända till dess 1752
affärerna för en gång icke ville längre gå ihop.
Den goda affärsställningen hade tillåtit, att universitetet 1748
icke tvekat att begära och K. Maj:t att bevilja en ny tredje
löneförbättring,2 som innebar nära nog en fördubbling af den s. k.
benåd-ningen. Som bevis för att detta kunde utan risk medgifvas, hade
man framhållit, att universitetet då disponerade årligen öfver ett
öfverskott dels af 3,000 tunnor spannmål, dels af räntan på ett
penningkapital af 100,000 dlr. smt., imder det att den nya benådningen
beräknades ej stiga högre än till 1,250 tunnor.3 Den nya utgiften
gjorde icke heller i början någon rubbning. Åren 1749—51 gingo
förträffligt, ehuru man kommit därhän, att när benådningen i följd
af högt spannmålspris svällde ut 1749, densamma och extrastaten
sammanlagda utgjorde ett högre belopp, än det som 1699 års stat
representerade. Betänkligare var, att så betydande och kännbara
utgifter nu erfordrades för det fortsatta arbetet å Gustavianum
och den förestående byggnaden af ett nytt konsistoriehus m. m.4
När därför spannmålsprisen 1751 föllo under hälften af hvad de
dittills varit, kunde man 1752 icke få affärerna att gå ihop.
Inkomsterna, som året förut varit uppe på öfver 44,000, sjönko 1752 ned till
nära 30,000, under det utgifterna växte från 37,000 till 43,000, och
räntmästarens kassabehållning sjönk från 29,000 till 12,000; man hade
ju ock detta år att betala 12,000 för det från kanslern grefve
Ehren-preuss inköpta myntkabinettet och 2,700 för den påbörjade
laboratoriebyggnaden. Tack vare en inträffande stigning i
spannmålsprisen gingo dock affärerna för de närmast följande åren ihop, om
ock räntmästarens kassabehållning stundom visade något
nedgående. Säkerligen skulle ock året 1757, då riksdagen tvang
universitetet att anvisa lön för de nya professorerna i fysik och kemi,5 satt
räntmästarens skicklighet på ett svårt prof, om icke spannmålspri-
1 Man får ej låta förvilla sig af, att kassabehållningen 1747 nedgår
från 88,716 till 20,429 dlr. smt. Det berodde på, att den behållning i
utlånta medel, som räntmästaren dittills fört på sin räkning, nu
uppfördes i särskildt konto.
J Se Afd. 1, s. 233 ff.
3 Jag liar i Afd. 1, s. 234, not 2 anmärkt, att universitetet några
månader tidigare, då det gällde att afvisa lagman Königs anspråk,
utmålade sin ställning såsom högst betänklig.
4 Om utgifterna för byggnaden 1747—52 se Afd. 1, s. 337, not. 4.
6 Se Afd. 1, s. 338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
