Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-547
Där fanns dock från 1731 en nyhet i staten, som då ej såg så
märklig eller farlig ut, nämligen början till en extra stat utöfver den
ordinarie af 1699. Man hade ock i De la Gardies tid haft en sorglig
känning af hvad en dylik anstalt kunde medföra, den var äfven nu
obetydbg i sin början men växte med tidens fortgång.1 Begynnelsen
skedde 1731, då riksdagen, på samma gång den beviljade den andra
löneförbättringen, öfverflyttade från kronans stat till
universitetets aflöningen för tyske språkmästaren (300 dlr. smt.) och för
rit-mästaren (250 dito). Dit fördes ock arfvodet åt akademifältskären
sedan 1727 (100 dlr. smt.) och från och med 1740 tillkom ytterbgare
universitetets bidrag af 332 dlr. smt. till den året förut upprättade
stallstaten. Obetydligheten af dessa nya fasta anslag och stadigt
växande inkomster gjorde emellertid, att universitetet redan före
Gyllenborgs tid kunde begynna påkosta byggnader och
institutioner icke obetydliga belopp. På terrasseringen och murarne kring
Gustavianigården påkostades 9,051 dlr. smt. 1731—34, och 1738
tog man sig före att förbättra Gustaviani tak samt begynna
obser-vatoriebyggnaden; dessa byggnadsföretag fortsattes naturligen efter
att Gyllenborg 1739 blifvit kansler, hvarjämte stallets rätt
dyrbara reparation då tillkom. Och därpå följde utrustning af
observatoriet med instrumenter, den botaniska trädgårdens omgestaltning,
sjukhusets om- och tillbyggnad, som tillsammans drogo högst
betydliga summor.- När så året efter Gyllenborgs död man 1747
tillskapade en ny professorslön (i praktisk juridik) och en adjunktslön
(prosektorn), var det att förutse, att man icke skulle kunna i
längden lika lätt behålla ekonomien i sådant skick, att den årligen
lämnade ett betydande öfverskott. Man hade ju i medeltal för de 6 åren
1742—473 öfverskridit Karl XII:s stat å 25,822 dlr. smt. med först
benådningen 8,588 och så en extra stat å 3,607, och hvad värre var,
i stället för de i staten fastslagna 300 dlr. smt. till e. o. expenser och
200 till byggnader, utgifvit årligen 3,000 för de förra och 6,000 för de
senare; med ett ord universitetet underhöll en nära dubbelt så dyrbar
1 I hufvudböckerna är ganska svårt att för hvarje år utreda, hvilka
utgifter som med full rätt äro att betrakta såsom representerande extra
stat. Böckerna föra dit benådningen, hvilket egentligen icke är riktigt,
då de på staten befintliga professorernas löner naturligen hörde till
ordinarie staten, äfven om de förbättrats. Till extrastaten hörde
egentligen arfvodena för alla platser, som icke omtalades i 1699 års stat (äfven
nyskapade professurer) samt anslagen till nya byggnader och institutioner.
3 Jag kan ej i hastigheten på öret angifva, hvad byggnader och
institutioner kostat i Gyllenborgs tid, kostnaden för de viktigare har jag
anfört ofvan i detta kapitel.
3 Se Rudas approximativa beräkning i Bih. 4, s. 99—100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
