Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-551
dlr. på detta års räntor. Han lyckades dock att om ock långsamt
förbättra räntkammarens ställning; året 1770 kade ingått med en
kassabehållning af blott 10 dlr. smt., men i dec. 1774, då Berch dog,
fanns en dylik å 9,284. En god följd kade olyckan med sig, man
granskade hädanefter årligen med omsorg beskaffenheten af alla
utestående lån och fordringar.1 Och man var så uppskrämd af
olyckan, att kvarje antydan från högre ort om behofvet af att hjälpa
någon rönte ett decideradt motstånd, hur förtjänt än personen kunde
synas vara.2 Man kan ju ej keller undra på motståndet, då
man finner, att akademikamrern upplyste i konsistoriet (14 febr.
1772), att universitetet hade skulder på 97,000 dlr. kpt. som snart
skulle likvideras, ock att det måst under de fyra gångna åren
använda 132,698 dlr. kpt. (44,232 i smt.) af sitt kapital för att
bestrida nödiga utgifter, samt dessutom fastläst ett icke obetydligt
belopp i de Julinsköldska egendomar som man måst öfvertaga.
Förvisso gjorde man ej så orätt i att strängt hålla igen, ty universitetet
kunde aldrig vara visst på, att icke några oförmodade anslag
gjordes på dess egendom och dess disposition af densamma. Så t. ex.
finner man, att regeringen mot slutet af år 1772 med anledning af den
dyra tiden verkligen haft en fundering på att ålägga universitetet
att icke öfverskrida ett visst maximalpris vid försäljningen af dess
spannmål. Försöket, som kunde gifvit universitetets ekonomi en
högst kännbar knäck, afböjdes genom Rudenschölds motstånd och
konsistoriets klara bevisning af det orättmätiga i ett dylikt tilltag
och af det betänkliga i dess syftning.3 Det är då också godt att
förstå, hvarför universitetet två år senare gjorde ett så starkt ehuru
fruktlöst motstånd, när K. Maj:t belastade staten med utgiften för
en ny professur i anatomi. Den mörka målning, som man då
uppdrog af den finansiella ställningen,4 var dock väl med afsikt betydligt
öfverdrifven, efter som man redan följande år, då det gällde att skaffa
1 Det var A. Berch, som här tog initiativet (se kons. prot. 5 mars
1770). Universitetet liade i brist på kontroll öfver utlåningen gjort
åtskilliga förluster. I grefve Fredrik Gyllenborgs konkurs förlorade det
22,342 dlr. kpt., som det hade att fordra för spannmål som han köpt,
man lyckades dock att i samma konkurs rädda Kalsenianska fonden å
90,000 dlr. kpt. (se kons. till kanslern 30 juni 1768, kanslern till kons.
23 mars 1772 och hufvudboken för 1770). — Det gick icke heller alltid
fort att få iu fordringarna. Efter vicebibliotekarien E. Ziervogel, som
afled 1765 ocli var skyldig 27,392 dlr. kpt., utfick man sin fordran fullt
först 1781.
2 Se Afd. 1, s. 465.
3 Kanslern till kons. 17 dec., dess svar 19 dec. och nytt
kanslersbref 31 dec. 1772.
1 Se Afd. 1, s. 509—510.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
