- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
557

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-557

den föreslog endast en förenkling i fogdarnes bokföring och en
reduktion af Upplandsfogdarnes antal från tre till två. Ett
reformförslag bar dock sett dagen, men det väcktes utom konsistoriet af
adjunkten A. G. Barchaeus år 1785. Ehuru det torde vara svårt att
afgöra, om Barehæi idé framsprungit ensamt ur hans intresse för
saken och ekonomiska insikter, eller om han icke lika mycket drifvits
af önskan att bereda sig själf en bättre ställning, hade hans förslag
dock sina förtjänster, i det att det lade fingret på uppenbara
svagheter och till en viss grad innehöll rätt förnuftiga tankar, men det led
ock, som vi sett, af betänkliga brister.1 Jag har uttalat den förmodan,
att Barchaeus i ej ringa mån eggats af förhoppningen att skaffa sig
en bättre ställning, och detta synes bekräftas af, att han tre år
senare framkom med ett förslag, som gick ut på att för hans räkning
skapa en slags domänintendentsplats med uppsikt öfver
universitetets jordbruk. Konsistoriet afstyrkte en dylik inrättning såsom
alldeles onödig men ville ej förmena honom att öfvervara
räntmästarens och inspectores ærarii sammanträden dock utan någon
ersättning. Tre år senare förklarade dock K. Maj:t, att man
framdeles kunde bevilja honom en gratifikation proportionerad efter
den nytta som hans deltagande medfört, och följande år (1792) gaf
K. Maj.t honom samma anslag af 50 rdr. som inspectores åtnjöto
och 1793 äfven rösträtt vid sammanträdena.2

Hufvudbokens uppgörande tillkom bokhållaren eller, som han
från 1759 års omorganisation af kansü och kontor kallades,
kamreraren. Han kan naturligen icke göras ensam ansvarig för tidens
vidunderliga bokföring, den var ett arf från äldre tid, och om ej
reformer däri vidtogos, föll naturligen ansvaret lika mycket på
ränt-mästaren och konsistoriet. Som jag redan ofvan påpekat behöfs
ett ingående studium för att blifva så pass förtrolig med tidens
bokföring, att man kan åtminstone ungefärligen beräkna hvarje års
inkomster och utgifter samt afläsa den ekonomiska ställningen. Det
är därför en ytterst vansklig sak att finna den verkliga totala
utgiften, och jag vill icke påstå, att jag själf lyckats träffa den i mina
beräkningar. Som ett ytterligare bidrag till belysande af faran af
att utan vidare draga några slutsatser af hufvudböckernas siffror
vill jag anföra följande. Då man i 1738 års bok finner, att
universitetets fordringar hos spannmålsuppköpare plötsligen minskas år
1739 från 49,137 dlr. smt. till 32,914, så är man naturbgen först
benägen att antaga, att detta betyder, att den unge Julin, som året för-

1 Om Barcliæi projekt se ofvan s. 32.

2 Se kons. prot. 8 mars 1788 och dess bref till kanslern samma dag
samt K. Maj:ts bref 4 april 1791, 29 dec. 1792 och 27 jan. 1793.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free