Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-561
tyckes universitetet hafva lyckats afböja försöken att mot dess vilja
tvinga det att gå in på skatteköp, men huru oroligt det kände sig
i anledning af hvad som passerat med Qvarnbacka, synes däraf att,
när det 1734 afvisade en notarie Nordenflychts begäran att få
skatte-köpa Norrbo i Harbo socken, sade det i sitt bref härom till
kanslern (12 febr.), att det kände sig osäkert, huru saken skulle utfalla
»emedan directeuren herr Ehrenpreuss exempel ligger consistorio
academico jämt och stadigt för ögonen». Nordenflychts försök
lyckades icke heller, östhammars stads något raska begäran, att
utan något skatteköp och däraf följande vinst för universitetet få
mot utgörande af hittills utgående utskylder bruka för evärdeliga
tider akademihemmanet Böda i Hargs socken eller ock tillbyta sig
det mot Norrboda på Gräsön, afvisades d. 20 nov. 1786 af Gustaf
III. Ivungabrefvet erinrade, att hemmanet ingalunda, som staden
uppgifvit, var krono- eller skatte utan ett genom Gustaf Adolfs
donation förvärfvadt frälsekemman, hvilket skyddades genom Karl
XI :s bref af 1 mars 1678 och 27 nov. 1680 samt reglementet af 1699,
hvilka alla K. Maj:t bekräftat 23 juni 1778, då fråga förevar om
bortbytande af två akademihemman; för öfrigt skulle ett arrende
på evärdelig tid innebära gifven förlust för universitetet, och af ett
hemman på Gräsön kunde det icke hafva någon fördel.
Själft har konsistoriet mer än en gång, då det funnit affären
förmånlig, försålt skatterättigheter och detta vanligen, då de stora
bruksherrarne i norra Uppland falkat å dess skogskemman och synts
bjuda synnerligen goda villkor. 1738, då penningar behöfdes till
reparationer af Gustavianum och stallet, försålde man till
Nyham-mars bruksägare (blifvande räntmästaren P. Julin och hans syskon)
skatterättigheten till Norr-Ryby i Medåkers socken i Västmanland
mot 18,000 dlr. kpt. och villkor att »oafkortad full årlig jordeboksränta
utgjordes».1 1750 såldes Bekmersberg och Ytterbynäs i Eka och
Skuttunge byar (som man förvärfvat i förra seklet i den Bekmerska
processen) för 16,584 dlr. kpt. till statssekreteraren M. Benzelstjerna,
emedan köpeskillingen ansågs garantera dubbel ränta å kapitalet
emot hvad egendomen gifvit.2 Wattholma mjöl- och sågkvarn med
halfva kvarnfallet såldes 1758 till Dannemora bergslag för att främja
och 4 nov. 1756. På dylika skatteköp af bruksägare blef
universitetet ofta lidande, i det köparen ibland icke erlade den årliga räntan
och ej sällan försökte få erlägga den efter kronovärdering, ej efter
akademiens jordebok. Ofvannämde Halenius dömdes af
kammarkollegium 5 dec. 1771 att erlägga räntan på senare sättet, såsom
universitetet begärt.
1 Kons. till kanslern 18 april 1738, dennes svar 24 april.
2 Kanslersbref 4 april 1750.
Ups. Univ. Hist. ill, 2. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
