Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-502
dess gräfning i och för afledande af vatten från grufsj öarne, priset
var 26,666 dlr. smt., hvarifrån dock nära en 1/4 del afgick som
ersättning till dåvarande arrendatorn.1 Det största skatteköpet var,
när direktören Klas Grill och kammarherre Insenstjerna 1758 till öste
sig skatterätten af två hemman i Säll ja samt Bro och Baggebo allt
i Nora socken mot 120,000 dlr. kpt. kontant och Ensta hemman
som värderats till 30,000 dlr. kpt.2
Af detta bref ser man, att akademihemmanens natur af
frälsejord omsider var vid denna tid fullt erkänd. Det hade dock icke
varit så i tidehvarfvets början, ty då spökade ännu hos mången den
af Karl XI :s kameralister fastslagna teorien, att
akademihemmanen voro af krono- eller skattenatur, ehuru förordningen af 1723
om skatteköpen väl bort betrygga universitetets äganderätt. Men
okunnigheten i detta afseende var säkerligen ännu ganska stor, vi
hafva ju sett, huru själf ve Karl Gyllenborg som kansler satte i fråga
1739, om det kunde anses afgjordt att akademihemmanen voro af
frälsenatur.3 K. brefvet af 18 febr. 1747, som återgaf universitetet
dess rätt att till- och afsätta åbor, hvilken rätt Karl XI 19 okt. 1687
beröfvat det, måste anses hafva inneburit, att hemmanen voro af
frälsenatur; och kanslern-kronprinsen tolkade det så, då ban d. 22
juni 1747 afböjde universitetets begäran, att ban skulle hos K. Maj:t
utverka ett direkt tydligt erkännande af att så var.4 Det tyckes
dock hafva kunnat behöfvas, då själf ve landshöfdingen i Upsala
i sina besvär öfver domprostvalet 1764 kunde yttra, att
akademihemmanen härrörde från »forna Upsala öde », således voro urminnes
kronogods.
För de olycksahga godsbyten, som i förra seklet tillskyndade
universitetet så mycket af förluster och obehag, gick man i detta se-
1 K. Maj:ts bref 4 april 1758. Fogden Littorin, som arrenderade
verken, fick 6,170 dlr. smt. i afträde (Hufvudboken).
2 Köparne hade först bjudit blott 100,000 kontant, men K. Maj:t
höjde (11 jan. 1758) beloppet till 120,000, hvarpå köparne gingo in.
Som ett af villkoren hade K. Maj:t stipulerat, att universitetet skalle
äga att af hemmanets skogar årligen erhålla så mycket timmer som
behöfdes till de offentliga byggnaderna, uträknadt efter 20 à 30 års medium;
timmerleveransen skulle anses svara mot jordeboksräntan, och därest
den ej fullgjordes inom tre år, skulle hemmanet återgå till akademien
som skattevrak. — Köpeskillingen erlades 1759. Uppgörelsen måtte
varit behäftad med något formfel, ty 1781 måste universitetet, för att
få den klar, betala en brukspatron Withfoth 500 rdr. (se Mallets bref till
kanslern 22 maj 1781, kanslerns svar 28 maj och 1780 års
afkortnings-bok).
J Se Afd. 1, s. 95.
4 Se Afd. 1, s. 230—231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
