Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-583
kanslern ej konsistorium, som ägde stadfästa dylika lagar, hvarför
det ej heller kunde ingå i pröfning af förslaget. Nationen följde
vinken och insände det till kanslern, som d. 16 mars 1778 gaf det sin
bekräftelse.1
De 21 nationer,2 i hvilka de ofrälse studenterna voro indelade
under tidehvarfvet, voro: Holmienses, Uplandi, Roslagi,
Fjerdhund-renses, Gestricii, Helsingi, Ostrogoti, Yestrogoti, Sudermanni, Nericii,
Vestmanno-Dalecarli, Smolandi, Gotoburgenses, Calmarienses,
Ver-melandi, Angermanni, Vestrobotnienses, Jemtlando-Medelpadi,
Got-landi, Ostrobotnienses och Fenni. Som bekant hafva dessa nu
sammansmält till 13. De två sista försvunno med Finlands förlust,
Uplandi hafva upptagit Roslagi och Fjerdhundrenses, Gestricii och
Helsingi sammanslöto sig, likaså Sudermanni och Nericii, och Norrlands
nation bildades af Angermanni och deras två följeslagare. Det
saknar ej intresse att se, huru olika de särskilda nationernas
medlemsantal gestaltade sig då mot nu. Redan på förhand kan man ju gissa,
att tidens dåliga kommunikationer skulle verka till fördel för de
nationer, som hade sina hem nära Upsala, men man har ock att erinra sig,
huru befolkningsförhållandena sedan dess ändrat sig inom landskapen
och särskildt huru de stora städernas tillväxt inverkat på
student-frekvensen. I en studentförteckning från 17483 komma
Vestmanno-Dalecarli först med siffran 123, därnäst Uplandi 107, Ostrogoti 76,
Holmienses 53, Sudermanni 52, Vestrogoti 47, Vermelandi 45, Nericii
41, Fjerdhundrenses 38, Smolandi 33, Gotlandi 29, Roslagi 27,
Helsingi 25, Gotoburgenses 24, Gestricii 20, Jemtlandi och Angermanni
1 Se C. Falk, Östgöta nat. kist., 1885, s. 90 och Melanderhjelm till
kanslern 3 fehr. 1778 (R. Ark.). Kons. protokoll innehålla ej något om saken.
M:s bref upplyser oss om, att Rudenschöld funnit lagarne något stränga,
hvartill M. genmälde, att allvarsamhet vore mindre farlig med ungdomen
än flathet.
2 Jag har ej medräknat den skånska, som synes ägt en väl efemär
tillvaro. Dess medlemsantal angifves i tabellerna endast fyra gånger,
VT. 1761 och 1765 voro de sju, HT. 1765 fem, 1766 fyra; en inspektor för
dem omtalas en gång i kons. prot. (9 mars 1765), då Ihre blir det. — Att
en finsk nation existerat är säkert. Som vi sett (Del 2: 2, s. 399) utbröts
den 1673 från Ostrobotnienses. Uppgifterna om dess medlemsantal äro
i tabellerna sporadiska i början, frän HT. 1782 förekommer nationen
reguliert utom VT. 1789. Högsta siffran 16 förekommer 1782—83,
lägsta 4 år 1792. Att den varit konstituerad, är klart däraf, att d. 30
april 1744 föredrages i kons. ett utdrag ur finska nationens protokoll (kons.
acta 1743). Man ser af detta, att A. Grön vall då var inspektor, längre
fram var Bergman det, och efter hans död valdes Murray (kons. prot.
15 okt. 1784).
3 R. Ark., Academica, F. Antalet närvarande adelsmän uppgifves
där till 71, af hvilka 27 äro femton år eller därunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
