Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-584
med hvardera 19, Calmarienses 17, Vestrobotnienses 10,
Ostrobot-menses 8. livad som här måste slå i ögat på den, som känner nutidens
relation mellan nationerna i afseende på medlemsantal, är, att
Stockholms nation, som nu intager första rummet, då kom i fjärde och blott
hade en tredjedel af Uplandsnationernas sammanslagna antal, medan
den nu är 70 % starkare. Norrlands nation, som nu kommer näst
Stockholms, skulle då, äfven om de två nationer som sedan uppgått
i den inräknas, icke kommit högre än i femte rummet. Uplands
nation, som (i sin helhet räknad) då stod först, är nu den åttonde i
ordningen, Göteborgs nation, som nu är den femte, var då den näst sista,
med sina 24 medlemmar stod den till och med under Gotlands med
dess 29, under det den nu är fem gånger talrikare. Huru små somliga
nationer voro, synes däraf, att Vestrobotnienses voro blott 10 och
Ostrobotnienses 8, det senare är ju mindre underligt, eftersom
Finland hade ett eget universitet i Åbo. Denna relation i nationernas
medlemsantal undergår ej synnerlig förändring under tidehvarfvet,
dock tycker man sig se, att Ostrogoti växa fortare än de andra, under
det Holmienses blott bibehålla sin ställning. Den sistnämda nationen
står som bekant nu först i katalogen i nationernas rad, utan att dock
någon därför satt i fråga, att ordningen i katalogen skulle antyda något
slags rangförhållande. År 1751 har emellertid Nils Rosén som dess
inspektor velat häfda denna nations ställning som den första, i det
han i konsistoriesessionen d. 29 maj gjorde anmärkning vid, att
nationen icke som öfligt varit uppropats först, då studenterna aflade
huldhetsed till den nye konungen. Konsistoriets svar blef, att som
ingenting fanns stadgadt om det ena landskapets företräde framför det
andra, kade man, för att undvika all jalusi, funnit tjänligast att följa
stiftens ordning och, där flera nationer tillhört samma stift, uppropa
dem i alfabetisk ordning.
Det ringa antalet medlemmar i några af de nationer, i hvilka de
studerande från Upsala och från nuvarande Härnösands stift från
äldre tider uppdelat sig, borde väl hos dessa väckt tanken på en
sammanslagning, men någon antydan förekommer ej om, att man inom
dessa önskat eller satt i fråga en dylik åtgärd. Däremot framträder
en dylik tanke i fråga om Södermanlands och Nerikes nationer, på
kvilka Strängnäs stifts lärjungar fördelade sig; här var dock icke
numerärens litenhet den enda anledningen till framträdandet af ett
dylikt förslag, andra orsaker hafva äfven inverkat. Tilldragelsen kastar
ett sådant ljus öfver de säregenketer, som framkallat den stora
nationssplittringen, att jag måste ägna den några ord.1 När Klingenstjerna
1 Hufvudkällan är E. Hamnströms Söderm.-Nerikes nations historia,
1905, men jag har äfven användt åtskilliga dokumenter, af hvilka ett
(kons. till kanslikollegium lö juni 17G7) är tryckt i Bih. 4, n. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
