Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-589
varit den första att anhålla om rektors närvaro vid
inspektors-valet.1
Efter denna tilldragelse kar mig veterligen ingen konflikt ägt
rum inom konsistoriet eller mellan detta ock nationerna rörande
in-spektorsvalen. Hopandet af flera landskap på en kand förekommer
ännu, men ej så ofta som förr.2 Inom ärkestiftets nationer hafva dock
teologerna fortfarande haft bättre utsikter än andra att blifva
hågkomna. Uplandi välja ständigt teologer, Roslagi likaså, tills de 1787
välja Neikter; Fjerdhundrenses, som haft icke-teologer 1724—79
(Nesselius och Ihre), välja 1779 ock 1786 ånyo teologer; Gestricii
och Helsingi utse ständigt sådana, likaså Sudermanni till 1789, då
Tingstadius utsågs, men han var som orientalist half teolog och blef
ju biskop, öfriga nationer kafva mest kållit sig till filosofiska
fakultetens lärare, Smålänningarne t. ex. valde aldrig en teolog. Någon
jurist kar aldrig innehaft inspektorat, men väl fyra läkare.
Det borde väl varit själfklar sak, att inspektor skulle vara
ordinarie professor, då kan annars ej kunde bevaka nationens intresse i
konsistoriet, särskildt när det gällde de för studenterna så viktiga
stipendiefrågorna. Vi kafva ock sett, att då Gotlänningarne 1738 valde
en e. o. professor, E. Halenius, utsåg konsistoriet i stället Johan Ihre,
som vid valet kaft närmsta röstetalet, endast gamle Olof Rudbeck
ville godkänna valet, ja, kan gick så långt, att kan ansåg, det äfven
adjunkter borde kunna väljas.3 Femtio år skulle förgå, innan det åter
förekom, att en nation valde en e. o. professor. Det skedde 1790, då
Kalmar nation valde e. o. prof. N. Landerbeck. Konsistoriet, som kade
att rätta sig efter kungliga brefvet af 1741, som inskärpte nationernas
fria val, ansåg sig dock, innan det stadfäste valet, böra höra sig för
hos K. Maj:t, huruvida 1741 års bref äfven gällde för val af extra
ordi-narier. Svaret (af 2 febr. 1790) blef, att det för denna gång fick bero
vid hvad som skett, men att för framtiden skulle, såsom äfven kanslern
kemställt, endast ordinarie professorer få väljas.4
Ingen professor kar mig veterligen afsagt sig sitt inspektorat, förr än
1 Lewenhaupt, Upl. nat. hist., s. 87.
2 Tvenne personer hafva dock haft fyra nationer. E. Benzelstjerna
valdes efter Ilalenius af Roslags, ITelsinge och Gestrike nationer, 1756 af
Värmlänningarna; Ihre, som 1738 fått Gotlands och 1740 Fjärdhundra
små nationer, fick 1768 äfven Nerikes och 1779 Östgötarne.
s Se Afd. 1, s. 130.
4 När kanslern 15 febr. 1790 gaf konsistoriet del af det kungliga
brefvet, meddelade han äfven, att undantaget för Landerbeck berodde därpå,
att denne såsom professorsvikarie skulle för längre tid hafva säte i
fakulteten, och att det borde betyda mindre för en så fåtalig nation som
Kalmars, oin den saknade representant i konsistoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
