Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-602
i saken, ock kollegiet måste nöja sig med denna något snöpliga
utgång; det uttalade dock den förhoppningen, att konsistoriet skulle
veta upprätthålla lugnet för framtiden. — Ett nytt bevis på, att
konsistorium, när tillfälle gafs, dömde med lagens bela strängbet, hafva
vi i dess behandling af en ung södermanlänning Jakob Tidblad,
som tydligen var skapad för krigets värf ej för fredliga idrotter.
Denne var ej mer än 20 år gammal, då han så våldförde sig på den
sedan 1759 under K. Maj:ts krigsartiklar skyddade brandvakten, att
konsistoriet fann för godt att döma honom från lifvet d. 19 febr.
1765, hvilket hårda straff dock hofrätten d. 2 mars lindrade till 8
dagars vatten och bröd. Lika lyckligt gick det ej för Tidblad två
år senare, då ban stod inför konsistoriets bord tilltalad för ett
synnerligen oanständigt uppförande mot brandvakten, för att i rusigt
tillstånd hafva öfverfallit åtskilliga personer vid den komedi, som
direktör Stenborg uppförde å ridhuset, och för att hafva fällt
hotelser som syntes syfta på dennes lif. Konsistoriet dömde honom
9 juni 1767 till böter eller 12 dagars fängelse samt perpetuell
relegation. Som åklagaren yrkat lifsstraff för Tidblads smädelser mot
brandvakten, underställdes målet under hofrätten, och ehuru denna
icke godkände åklagarens yrkande, fastställde den i öfrigt (17 dec.
1767) konsistoriets dom. Det program, som universitetets rektor
S. Duræus d. 6 mars 1768 utfärdade med anledning af Tidblads
relegation, är ett verkligt praktexemplar af den retoriska svulst, i
hvilken tidens program stundom kläddes. Enligt detta hörde till
Tidblads syndaregister: »ut talparum möre lucern oderit, nocturnos
congressus coegerit, plateas pererraverit, cauponas
frequentave-rit, vociferationes et tumultus cierit et denique manus injecerit i 11 is,
qui pro securitate nostra, nobis dormientibus, vigilant». — Prins
Gustaf har sannolikt af hvad ban förnam om studentlifvets
oordningar fått det intryck, att det var i synnerhet här som ett försök
att reformera universitetet borde i första hand inriktas. Det är
alldeles tydligt af hans uppträdande i clen ryktbara sessionen 13 okt.
1768, att han ansåg att det var sederna som behöfde reformeras,
och att man således egentligen borde tänka på en omläggning af
ungdomens uppfostran (låt vara att han mest syTftade till adelns
uppryckande), under det konsistoriet uppenbarligen mera tänkte på
en reform af undervisningsväsendet och för öfrigt icke tyckes hafva
haft något särskildt att anmärka mot ungdomens yttre
uppträdande. Torbern Bergman sade ju rent af, att ungdomen var
»ove-dersägligen mångfaldigt sedigare än i förra tider», och de skarpa ord,
som Rabenius och Sleincour fällde om tidens immoralitet, syftade
tydligen icke på studenternas lefnadssätt utan på den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
