Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-611
gare anför styrka på samma gång flertalets enkelhet. Han säger
nämligen, att den öfverflödige betalar 7 plåtar (42 dlr. kpt.) i veckan för
maten, då andra vanligen lefva på 1 till 2 plåtar; likaså finner han det
vara öfverflöd, att somliga skaffa sig på kredit »en fullkomlig
klädning, då dess jämlikar låna sig vid högtidliga tillfällen svarta kläder,
värjor, kappor, svarta och röda skärp». För yppighet i matväg kunde
enligt hans tanke studenterna icke beskyllas, och hvad drickandet
angår torde de studenter, hvilka spisade så tarfligt och icke hade råd
att hålla egen uppassare, ursäktas, om de mot aftonen sökte sig sin
förfriskning på källaren. Öfverflöd i kläder hade alltid funnits hos
en och annan, och dessas antal hade tilltagit, sedan ståndspersoner i
större mängd begynt flytta in till staden; en ungdomsfrisk student
ansåge nu för en ära att få visa sig på allmänna assembléer och enskilda
bjudningar, där han dessutom kunde förskaffa sig relationer. Man
kunde ju sätta ifråga, om icke öfverflödet skulle kunna hämmas genom
förbud för handlande att på ett år gifva en student högre kredit än
för 25 rdr., men en sådan sträng lagstiftning vore väl icke nödig för
en eller två utsväfvande studenters skull; än mindre tillrådligt vore
att utsträcka 1725 års förordning, som förbjöd att gifva minderåriga
kredit, till alla studenter, då ju dessa såsom fattige skulle, utan rätt
till kredit, komma att sakna till och med födan. Ett ville han dock
erkänna nämligen, att studenterna nu bodde rymligare än förr, då
kunde 2 à 3 till 4 vara ihop om ett rum, nu ville gärna en hvar hafva
ett stort om icke två rum,1 men dels stämde detta med nationens smak,
dels hade det sina fördelar för studier och seder. — Det är att märka,
att när konsistoriet sedermera i sin skrifvelse till kanslern tillgodogjorde
sig alla Flygares uttalanden, var den enda farhåga det uttalade den,
att de nöjen, som stadens mera ansedde invånare tilläto sig, möjligen
skulle öfver köfvan ökas, »såsom om någon tid på året flera baler,
assembléer, piqueniquer, slädpartier i hvarje vecka blefve anstälte».
Enkelheten i allmänhet i lefnadssättet hos Upsalastudenterna
bekräftas af hvad som för samma tid förspörjes om förhållandena i Lund.
Trots klagomål af en och annan öfver tidernas försämring är det
uppenbart, att studenterna äfven där ännu lefde ganska tarfligt.3
Ett nöje, som stundom kostade studenterna åtskilligt och som
konsistoriet icke såg med blida ögon, var teaterföreställningar. De
hade mot seklets midt börjat komma i gång i universitetsstaden;
dittills hade man väl fått nöja sig med marionetteatrar, lindansare och
1 I Lund liade ej skett någon förändring med bostäderna (se Lunds
Univ. hist. 1, s. 288). Detta bekräftas af F alléns uppgift, ty ban säger,
att studenterna hade i Lund sämre, smärre och kallare rum än i Upsala.
5 Lunds Univ. hist. 1, s. 287 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
